Iran

Geografi

Den centrala delen av landet är en högplatå omgiven av bergskedjor som Zagrosbergen och Elburzbergen. Den högsta toppen heter Demavend och ligger 5 607 meter över havet. Själva högplatån är uppdelad i flera avrinningsområden utan dränering till havet som bildar stora ökenbassänger. Dasht-e Lut-öknen är den största ökenbassängen och världens hetaste plats. De enda slätterna i landet finns vid Kaspiska havet och Persiska viken. Kustlinjen är mycket smal, men platt och odlingsbar. Till exempel odlas dadelpalmer och andra fruktträd vid Persiska viken.

Klimatet i Iran varierar mellan höglandet, där det ofta är snöigt och kallt, och låglandet, där det kan bli upp till 40-50 grader Celsius. Klimatet är torrt i stora delar av landet, och regn är vanligast under vintermånaderna. Starka vindar är vanliga och på sommaren kan vindbyar nå en hastighet på 45 meter per sekund.

Iran är utsatt för kraftiga och förödande jordbävningar. Industriella utsläpp, oljeutsläpp, intensivt bete, ökenspridning och avskogning är bara några av de miljöutmaningar som landet står inför. På grund av billig bensin och många bilister är även föroreningar från bilar ett stort problem. Huvudstaden Teheran rankas som en av världens mest förorenade städer.

Historia

Området vi idag känner som Iran hette tidigare Persien och var i forna tider världens största och mäktigaste välde. De äldsta tecknen på liv är cirka 100 000 år gamla och kommer från grottor i Zagrosbergen. Sedan dess har många stora imperier både uppstått och fallit i området.

Under andra världskriget invaderade brittiska och sovjetiska trupper området och Mohammad Reza Pahlavi tog över makten i landet 1941. Pahlavi styrde Iran som shah (kung) fram till den iranska revolutionen 1979. Shahen var allierad med Storbritannien och USA stater, som fick god tillgång på landets oljeresurser. Pahlavis makt utmanades på 1950-talet, när den demokratiskt valda premiärministern Muhammed Mossadeq tog över ledarskapet, med planer på att stärka det nationella ägandet av landets oljeresurser. Mossadeq störtades snabbt i en statskupp 1953. Kuppen fick ett avgörande stöd från Storbritannien och USA, som återinförde shahen som diktator.

Den iranska befolkningens missnöje med Shahens (kungens) politik (diktatur och Shahens försök på att göra det iranska samhället mer västerländskt ledde år 1979 till den iranska revolutionen. Pahlavi-regimen föll och den nuvarande islamistiska regimen etablerades, då med Ayatollah Khomeini som högsta ledare. En ny diktatur uppstod, där USA, Israel och Saudiarabien odlades som landets fiender. Dessutom var Irak en fiende på 1980-talet, efter att det attackerat Iran och fört ett blodigt krig i åtta år. Sedan 2000-talet har Iran varit i konflikt med USA och andra länder angående Irans kärnkraftsprogram.

Läs mer om konflikten mellan USA och Iran här.

Samhälle och politik

Iran kallar sig en islamisk republik. Landet styrs av en högsta ledare, som också är landets religiösa ledare, en ayatollah. Ayatollah kontrollerar rättsväsendet, media, polisen och militären. Landets verkställande makt, presidenten och landets parlament, väljs av folket vart fjärde år. Däremot kan dessa val inte klassas som demokratiska då kandidaterna för valet först måste godkännas av ett så kallat expertråd som alla är lojala anhängare till ayatollahn.

Andra viktiga organ, likt expertrådet är förmyndarrådet och mäklarrådet. Konstitutionen från 1979 säger att islamisk lag, sharia, står över alla lagar i samhället. Iran har på senare tid präglats av maktkampen mellan de konservativa religiösa ledarna och de mer liberala folkvalda organen.

Yttrandefriheten och rätten att organisera sig är mycket begränsad i Iran. Till exempel har myndigheterna blockerat populära forum på sociala medier. Mänskliga rättigheter kränks regelbundet och hundratals politiska fångar sitter i fängelse. Dödsstraff är vanligt och Iran är ett av de länder i världen som avrättar flest människor. Korruptionen är också mycket utbredd, med 2020 års rapport från Transparency International som rankar Iran på 149:e plats av 180 länder.

Ekonomi och handel

Iran spelar en viktig roll i världsekonomin på grund av sina stora reserver av olja och naturgas. I mitten av 1970-talet antogs en lag om fullständig förstatligande av oljeindustrin och sedan dess har oljeindustrin varit Irans största inkomstkälla. Oljefyndigheterna, liksom landets strategiska läge, har skapat en rad problem nationellt och internationellt. Beroendet av oljeexport gör landets ekonomi sårbar för fluktuationer i oljepriserna på världsmarknaden.

I mitten av 2000-talet drabbades ekonomin hårt av de internationella sanktionerna och oljeprisfallet. 2015 undertecknade Iran ett kärnkraftsavtal med världsmakter som ledde till att sanktionerna hävdes. Den iranska ekonomin upplevde tillväxt och inflation, men låga oljepriser på världsmarknaden fick Iran att stävja oljeberoendet och investera i andra industrier som att exportera bilar och konstgödsel. USA återinförde sanktioner 2018, vilket drabbade Irans ekonomi hårt. De ekonomiska problemen för den iranska befolkningen blev ännu tuffare till följd av coronapandemin som drabbade Iran hårt 2020.