Kazakstan

Senast uppdaterat: 12.11.2021

Kazakstan är det land som har den starkast växande ekonomin i Centralasien. Dock kämpar landet med stora miljöproblem från Sovjettiden. Landet har ett autokratiskt system där presidenten sitter på livstid.

Flagga

Innehåll

Nyckeltal och fakta

Huvudstad:	Astana
Etniska grupper:	Kazakiska (Qazaq) 68 %, ryska 19,3 %, uzbekiska 3,2 %, ukrainska 1,5 %, uiguriska 1,5 %, tatariska 1,1 %, tyska 1 %, övriga 4,4 % (2019)
Språk:	Kazakiska 74%, ryska 94,4% (2009)
Religion:	Muslimer 70,2 %, kristna (mestadels rysk-ortodoxa) 26,2 %, ateister 2,8 %, ospecificerat/annat 0,7 % (2009)
Befolkningsantal:	19,245,793 (Juli 2021)
Statsskick:	Republik
Area:	2 724 900 kvadratkilometer
Valuta:	Tenge
Bruttonationalinkomst per invånare:	30 810 PPP$
Nationaldag:	25 oktober

Geografi

Kazakstan är lika stort som hela västeuropa. Större delen av landet består av torr savann som är täckt av gräs och sand. I områdena i öst ligger de kalla och ödsliga Altabergen. Landet har kustlöst och har ett kontinentalt klimat med kalla vintrar och varma somrar. När landet var en del av Sovjetunionen använde sovjetiska myndigheter regionen till att testa kärnvapen och till dumpning av giftigt avfall. Detta har lett till omfattande miljöproblem och utgör en stor hälsorisk för landets befolkning.

Enstaka områden är radioaktiva, och dessutom är många av floderna mycket förorenade. Aralsjön betecknas som en av världens värsta miljökatastrofer. Vattenförsörjning till industri och jordbruk från tillförselfloderna har lett till att Aralsjön idag har krympt med 70 procent. Kemiska miljögifter ligger kvar i de uttorkade områdena och blåser runt med vinden som hälsofarligt damm.

Historia

Kazakstan har sedan stenåldern varit befolkat av olika nomadstammar. På 1400-talet hade stammarna utvecklat ett gemensamt språk, kultur och ekonomi. Historikerna menar att kazakstanierna antagligen var de första att tämja och rida på hästar. Hotet om en mongolisk invasion i början på 1700-talet gjorde att stammarna sökte den ryska tsarens beskydd. Kazakstanierna såg på alliansen som något tillfälligt, medan ryssarna uppfattade Kazakstan som en ny landsdel.

År 1920 blev Kazakstan en rysk republik, och år 1936 sovjetisk republik. Ett kommunistiskt styre upprättades och påtvingad kollektivisering av jorden ledde till hungersnöd. Sovjetunionen lanserade på 1950- och 1960-talet ”Det jungfruliga landsprojektet”. Målet var att uppodla större delen av de nordliga betesmarkerna. Ryssar uppmanades att flytta till Kazakstan för att bruka jorden. Resultatet blev att många av de traditionella nomadstammar förlorade sitt levebröd, och att den massiva migrationen ledde till rysk majoritet i befolkningen. Då Kazakstan blev självständig år 1991, flyttade stora delar av den ryska befolkningen tillbaka till Ryssland.

Ekologiskt fotavtryck

3,0

jordklot i Kazakstan

Om alla människor på jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invånare i Kazakstan skulle vi behöva 3,0 jordklot.

Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla länder

Samhälle och politik

Formellt är Kazakstan idag en demokratisk republik, men anses i praktiken vara en auktoritär stat. Presidenten är statschef och har mycket makt. Presidenten är försvarets högsta befälhavare och kan lägga in sitt veto mot parlamentets lagförslag. Presidenten utser regeringen och premiärministern och kan avsätta honom om han vill. Han kan också upplösa parlamentet, som väljs vart femte år. Författningsdomstolen har ersatts av ett konstitutionsråd, där presidenten har vetorätt.

Sedan självständigheten 1991 har landet haft samma president i nästan 30 år. 2019 avgick presidenten och valde sin egen ättling; Kassym-Jomart Tokayev. President Tokajev har vunnit följande val sedan dess. Valen har kritiserats av internationella valobservatörer. De menar att det förekommit omfattande valfusk och bristande yttrandefrihet och att valen därmed inte håller internationell standard. Inget av de val som genomfördes i Kazakstan har erkänts som helt fria och rättvisa.

I Kazakstan är de dominerande medierna antingen statliga eller ägda av pro-statliga företag. Yttrande- och mötesfriheten är begränsad och flera medlemmar av oppositionen har fängslats.

Mänsklig utveckling

59 / 169

Human Develompent Index för Kazakstan

Kazakstan är nummer 59 av 169 länder på Human Development Index över mänsklig utveckling.

Se HDI-statistik för alla länder

Ekonomi och handel

Kazakstan framstår som ett föregångsland bland de tidigare sovjetstaterna. En ordnad ekonomi och en marknadsliberal lagstiftning har lockat utländska investerare, och efter övergången från planekonomi till marknadsekonomi på 1990-talet har ekonomin varit stabil. Stora fyndigheter av olja och gas i Kaspiska havet har medfört en snabb ekonomisk tillväxt och landet har kunnat betala av sina lån till Internationella valutafonden (IMF). Landet har haft en något lägre tillväxt efter finanskrisen år 2008-09 och då oljepriserna föll år 2014. Detta har särskilt drabbat landets fattiga.

Oljeledningar har gjort exporten av olja enklare. Export av råmaterial som fossilgas och mineraler som koppar, järn och guld är också viktiga inkomstkällor. Kazakstan är emellertid präglat av fattigdom och stor arbetslöshet. Det är i huvudsak en liten grupp som har tjänat på privatiseringen och den ekonomiska tillväxten. En stor andel av befolkningen är sysselsatt inom jordbruket där korn och bomull odlas och får, grisar och nötkreatur föds upp.