Kina

Geografi

Kina sträcker sig över ett enormt område och har som följd stora variationer i klimat och natur. I nordvästra delen av landet domineras landskapet av stora berg och torr öken. I sydost finns ett kustlandskap med bördiga slätter och regnskog inåt landet. Majoriteten av Kina präglas av ett kontinentalt klimat, men de södra och östra delarna av landet har ett tropiskt klimat med mycket regn.

Kina som land har störst koldioxidutsläpp i världen, mycket på grund av den omfattande produktionen och konsumtionen av olja och kol. Luftföroreningarna och industriutsläppen har lett till brist på rent dricksvatten och medfört hälsoproblem bland invånarna i framförallt storstäderna. Avskogning och jorderosion har bidragit till att Kina har förlorat en femtedel av landets odlingsbara områden sedan 1949. På senare tid har landet börjat ta miljöutmaningarna på större allvar och har som mål att stoppa den fortsatta ökningen av koldioxidutsläpp innan 2030.

Historia

Den kinesiska civilisationen anses vara omkring 5000 år gammal. I grova drag kan man dela in Kinas historia i tre perioder: den tidiga kinesiska civilisationen innan 221 år f.kr., kejsardynastierna från 221 f.kr. - 1911; och det republikanska Kina från 1911 till idag. Den kinesiska civilisationen var länge bland världens mest avancerade med uppfinningar som kompassen, krut, papper och tryckkonst.

År 1644 tog kejsardynastin Qing makten i landet och styrde fram till 1911. Perioden präglades av en stark befolkningsökning på grund av teknologiska och jordbruksmässiga innovationer samt en mer öppen utrikespolitik. År 1911 bröt revolutionen i Kina ut vilket resulterade i att Republiken Kina skapades. Nationalistpartiet och Kommunistpartiet kämpade om makten i vad som efter andra världskriget blev ett blodigt inbördeskrig. Kommunisterna, med Mao Zedong i spetsen, vann kriget och utropade den 1 oktober 1949 Folkrepubliken Kina. Nationalistpartiets anhängare lämnade fastlandet och etablerade sig på den kinesiska ön Taiwan, officiellt Folkrepubliken Kina. I maj året därpå blev Sverige första västlandet att uppta diplomatiska förbindelser med det nya Kina.

Mao Zedong styrde landet med järnhand. Hans politik präglades av en extrem ideologi och en snabb industrialisering som kom att kallas ‘Det stora språnget’. Reformen var ett gigantiskt experiment där Mao ville utveckla Kina till en industrination på bara något årtionde. Resultatet av denna reform blev dock förödande och en svältkatastrof ledde till att omkring 20 miljoner kineser miste livet. Politiken som följde under decennierna efter Mao Zedongs död 1976 har möjliggjort en enorm ekonomisk tillväxt och lyft miljontals kineser ur fattigdom.

Samhälle och politik

Kina är en enpartistat som styrs under auktoritära former av Kommunistpartiet. Det finns ingen politisk opposition i Kina och trots att många politiska och medborgerliga rättigheter garanteras i landets författning efterföljs dessa inte i praktiken. Presidenten och premiärministern utses av den nationella folkkongressen, landets högsta organ. Den nationella folkkongressen fungerar resten av året som lagstiftande församling under Kommunistpartiets kontroll.

Kinas nuvarande president, Xi Jinping, fick makten 2013 och anses vara den mäktigaste kinesiska ledaren sedan Mao Zedong. Sedan Xi Jinping fick makten har det politiska förtrycket hårdnat samtidigt som presidenten har stärkt sitt grepp om makten. Enligt tradition byts presidenten i Kina ut vart tionde år men nu har Kommunistpartiet och folkkongressen tagit bort tidsbegränsningarna och presidenten får regera på obestämd tid. Korruption är ett stort problem i Kina, och årligen straffas hundratals människor med döden för ekonomiska förbrytelser.

Kina är en av fem permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd och landet spelar en allt viktigare roll internationellt. Kina, som länge har hållit en låg profil och fokuserat på att bygga upp sin ekonomiska och militära styrka, har nu på allvar tagit steget ut som en ledande aktör på världsarenan. Landets utrikespolitik har blivit mer aktiv och påstridig, samtidigt som Kinas närvaro både regionalt och globalt har stärkts. Denna förändring framställs av den kinesiska ledningen som en del av processen att förverkliga drömmen om Kinas nationella återfödelse.

Samhället i Kina har länge präglats av den enorma befolkningsökningen i landet. För att bromsa befolkningsökningen infördes under 1970-talet enbarnspolitiken som innebar att varje hushåll bara fick skaffa ett barn. Idag har enbarnspolitiken avskaffats men landet står nu inför nya utmaningar där färre barn har lett till en åldrande befolkning. Kina fick enorm kritik för politiken från det internationella samfundet då de utövade strikt kontroll över befolkningen.

Mänskliga rättigheter 

Enligt människorättsorganisationer finns tusentals politiska fångar eller samvetsfångar i Kina. FN:s kontor för mänskliga rättigheter avslöjar även i en rapport att den muslimska minoriteten uigurer har, mellan 2017 och 2019, placerats ofrivilligt i omskolningsläger i regionen Xinjiang. Det har skett av godtyckliga skäl, som att individerna har fötts ett visst år, burit slöja, laddat ner Whatsapp, ansökt om pass men inte rest utomlands eller ”varit en farlig människa”. Fångar ska ha utsatts för inhuman och nedvärderande behandling vilket inkluderar sexuellt och könsbaserat våld. FN:s rasdiskrimineringskommitté beräknar att uppemot en miljon människor har placerats i dessa läger. Xinjiang är Kinas till ytan största region och uigurer beräknas utgöra 45 procent av befolkningen. Kinas regering har hävdat att massfängslanden skett i syfte att motverka terrorism och separatism, samt att säkerställa de mänskliga rättigheterna i området.

Ekonomi och handel

Sedan 1970-talet har Kinas ekonomiska utveckling varit snabbare än något annat lands och idag är Kina världens näst största ekonomi efter USA (mätt i BNP). Kina har gått från en centralt styrd planekonomi till en mer marknadsstyrd ekonomi, dock fortfarande under stark statlig kontroll. Samtidigt har den privata delen av ekonomin ökat under senare år och utländska företag har också släppts in allt mer på den kinesiska marknaden. Myndigheterna har bland annat öppnat upp för utländska investeringar och många utländska företag har etablerat sig i landet. Kina blev år 2001 medlem av WTO (World Trade Organisation). Den snabba ekonomiska utvecklingen har dock skapat stora skillnader mellan rika och fattiga, samt mellan stad och landsbygd. Tillväxttakten har bromsat in på senare år på grund av en svag inhemsk konsumtion och ett pågående handelskrig med USA.

Jordbruket har alltid spelat stor roll för den kinesiska befolkningen. Omkring en femtedel av Kinas befolkning är fortsatt sysselsatt i jordbruket. Industrisektorn är dock en viktigare motor för Kinas ekonomiska utveckling. Kina är rikt på naturresurser som kol, olja och järnmalm. Landet bedriver omfattande handel med andra länder och exporten består främst av varor som textilier, elektroniska produkter, olja, bilar och vapen. De senaste åren har även servicenäringen vuxit kraftigt. Exporten till nya marknader i Afrika och Asien ökar men EU, USA och Japan är fortsatt Kinas viktigaste handelspartners. Kinas stora överskott på utrikeshandeln med EU och USA är en källa till konflikt mellan parterna, särskilt sedan Trump blev president i USA. Handelsrelationerna mellan USA och Kina är mycket ansträngda och länderna har infört extra tullar på varandras varor.