Flagga
Nyckeltal och fakta
Huvudstad: | Moroni |
Etniska grupper: | Antalote, Cafere, Makoa, Oimatsaha, Sakalava |
Språk: | Arabiska (officiellt), franska (officiellt), Shikomoro (officiellt; en blandning av swahili och arabiska) (komoriska) |
Religion: | Sunnimuslimer 98 %, övriga (inklusive shiamuslimer, romersk-katolska, Jehovas vittnen, protestanter) 2 % |
Befolkningsantal: | 864,335 (Juli 2021) |
Statsskick: | Republik |
Area: | 2 235 kvadratkilometer |
Valuta: | Komorisk franc |
Bruttonationalinkomst per invånare: | 3 832 PPP$ |
Nationaldag: | 6 juli |
Geografi
Komorerna ligger i Moçambiquekanalen och består av fyra större vulkanöar. Öarna är huvudsakligen uppbyggd av basalt och är omgivet av korallrev. Det högsta berget är den aktiva vulkanen Kartala på 2361 meter över havet. Öarna har ett tropiskt, maritimt klimat med små årliga temperaturvariationer och mycket nederbörd. Den ursprungliga däggdjursfaunan består av sex fladdermusarter och två halvaparter. 150 fågelarter har registrerats där nästan häften av de 43 arterna finns endast på öarna och är utrotningshotade. Den ursprungliga vegetationen var en blandning av skog och gräsmark. All skog är idag borta och majoriteten av jorden används till jordbruket. Ett stort miljöproblem är jorderosionen på grund av odling i bergsdalarna utan terrassering.
Historia
Komorerna var förmodligen först befolkade av melanisiskt-polynesiskt folk från 500-talet. Senare emigrerade folk från Afrikas östkust och Indonesien, Madagaskar, Persien och andra arabiska områden. Öarna var underkastade många sultaner och i början av 1500-talet upptäcktes öarna av europeiska sjöfarare. De efterkommande åren bosatte sig portugiser, nederländare och fransmän på Komorerna. Frankrike erövrade Mayotte år 1843 och de tre andra öarna hamnade under franskt beskydd år 1886. Öarna fick status som franskt territorium år 1947 med egen representation i den franska nationalförsamlingen. År 1961 fick Komorerna inre självstyre och landet fick självständighet år 1974. Den ena av Komorernas fyra öar, Mayotte, valde att förbi franskt vid en folkomröstning. Konflikten om Mayottes status har senare varit en central fråga i Komorernas och Frankrikes relation där Komorerna vill överta ön medan Frankrike vill låta Mayottes egen befolkning bestämma. Komorerna har varit präglade av politisk oro och det har genomförts 21 statskupper och kuppförsök i Komorerna sedan landet blev självständigt.
Ekologiskt fotavtryck
0,7
jordklot i Komorerna
Om alla människor på jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invånare i Komorerna skulle vi behöva 0,7 jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla länderSamhälle och politik
Förutom alla statskupper förklarade sig två av de tre öarna självständiga stater år 1997, något som ledde till mer orolighet och våld. År 1999 blev landet enigt om ett maktfördelningsavtal som gör att presidentskapet ska rotera mellan de tre öarna och att varje ö ska ha en egen regering. År 2006 blev president Sambi vald i ett val som anses vara det första fredliga demokratiska maktövertagandet i landets historia. Komorerna har upprättat nära band med den tidigare kolonialmakten Frankrike, även om förhållandet periodvis varit ansträngt. Särskilt frågan om ön Mayotte, som anses vara strategiskt viktigt för Frankrike eftersom de har militärbaser på Mayotte, har försämrat relationerna. Frankrike är Komorernas viktigaste handelspartner som även get ekonomiskt bistånd till Komorerna.
Mänsklig utveckling
133 / 169
Human Develompent Index för Komorerna
Komorerna är nummer 133 av 169 länder på Human Development Index över mänsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla länderEkonomi och handel
Komorerna är ett av Afrikas mest tätbefolkade länder. Komorerna har få naturresurser och politiskt vanstyre har gjort landet till ett av världens fattigaste. Landet är nästan helt beroende av internationellt bistånd och pengatransaktioner från landsmän som arbetar utomlands. Överbefolkning, få naturresurser och lite jordbruksmark har gjort att cirka en tredjedel av Komorernas befolkning bor utomlands (de flesta bor i Frankrike). Näringslivet är svagt utvecklat och jordbruket är en viktig näring. Det drivs i huvudsak självförsörjningsjordbruk, men landet exporterar dock vanilj, parfymväxter och kokosnötter. Stor politisk oro under många år har bidragit till den svaga utvecklingen på Komorerna. Bristande stabilitet har varit ett hinder för att locka utländska investeringar, turister och bistånd.
Statistik
Här kan du ta reda på värden för Komorerna för utvalda indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
Invånare
människor i Komorerna
Barn per kvinna
Talet visar hur många barn som föds per kvinna.
3,9
barn per kvinna i Komorerna
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda
50
barn dör per 1 000 levande födda i Komorerna
Fattigdom
BNP per invånare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft.
3 832
BNP per invånare i PPP-dollar i Komorerna
Mänsklig utveckling
133 / 169
Human Develompent Index för Komorerna
Komorerna är nummer 133 av 169 länder på Human Development Index över mänsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla länderUndernärd befolkning
Andelen av befolkningen som är undernärda.
Saknar data
Hälsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten
Saknar data
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mässling
8,2
av 10 barn är vaccinerade mot mässling i Komorerna
Jämlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hälsa, medbestämmande och yrkesaktivitet
Saknar data
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
0,9
av 10 arbetsföra personer är arbetslösa i Komorerna
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
0,7
jordklot i Komorerna
Om alla människor på jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invånare i Komorerna skulle vi behöva 0,7 jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla länderCO2-utsläpp
Ton CO2 per invånare
0,41
ton CO2-utsläpp per invånare i Komorerna
Utbildning
Skolutbildning
Hur många år förväntas ett barn gå i skolan?
8
är det förväntade antalet år i skolan i Komorerna
Läs- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 år som kan läsa och skriva.
6,2
av 10 personer över 15 år kan läsa och skriva Komorerna