Komorerna

Senast uppdaterat: 15.11.2021

Komorerna har haft 21 statskupper och kuppförsök sedan landet blev självständigt år 1974 och landet är ett av världens fattigaste. Namnet är av arabiskt ursprung och betyder de små månöarna.

Flagga

Innehåll

Nyckeltal och fakta

Huvudstad:	Moroni
Etniska grupper:	Antalote, Cafere, Makoa, Oimatsaha, Sakalava
Språk:	Arabiska (officiellt), franska (officiellt), Shikomoro (officiellt; en blandning av swahili och arabiska) (komoriska)
Religion:	Sunnimuslimer 98 %, övriga (inklusive shiamuslimer, romersk-katolska, Jehovas vittnen, protestanter) 2 %
Befolkningsantal:	864,335 (Juli 2021)
Statsskick:	Republik
Area:	2 235 kvadratkilometer
Valuta:	Komorisk franc
Bruttonationalinkomst per invånare:	3 832 PPP$
Nationaldag:	6 juli

Geografi

Komorerna ligger i Moçambiquekanalen och består av fyra större vulkanöar. Öarna är huvudsakligen uppbyggd av basalt och är omgivet av korallrev. Det högsta berget är den aktiva vulkanen Kartala på 2361 meter över havet. Öarna har ett tropiskt, maritimt klimat med små årliga temperaturvariationer och mycket nederbörd. Den ursprungliga däggdjursfaunan består av sex fladdermusarter och två halvaparter. 150 fågelarter har registrerats där nästan häften av de 43 arterna finns endast på öarna och är utrotningshotade. Den ursprungliga vegetationen var en blandning av skog och gräsmark. All skog är idag borta och majoriteten av jorden används till jordbruket. Ett stort miljöproblem är jorderosionen på grund av odling i bergsdalarna utan terrassering.

Historia

Komorerna var förmodligen först befolkade av melanisiskt-polynesiskt folk från 500-talet. Senare emigrerade folk från Afrikas östkust och Indonesien, Madagaskar, Persien och andra arabiska områden. Öarna var underkastade många sultaner och i början av 1500-talet upptäcktes öarna av europeiska sjöfarare. De efterkommande åren bosatte sig portugiser, nederländare och fransmän på Komorerna. Frankrike erövrade Mayotte år 1843 och de tre andra öarna hamnade under franskt beskydd år 1886. Öarna fick status som franskt territorium år 1947 med egen representation i den franska nationalförsamlingen. År 1961 fick Komorerna inre självstyre och landet fick självständighet år 1974. Den ena av Komorernas fyra öar, Mayotte, valde att förbi franskt vid en folkomröstning. Konflikten om Mayottes status har senare varit en central fråga i Komorernas och Frankrikes relation där Komorerna vill överta ön medan Frankrike vill låta Mayottes egen befolkning bestämma. Komorerna har varit präglade av politisk oro och det har genomförts 21 statskupper och kuppförsök i Komorerna sedan landet blev självständigt.

Ekologiskt fotavtryck

0,7

jordklot i Komorerna

Om alla människor på jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invånare i Komorerna skulle vi behöva 0,7 jordklot.

Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla länder

Samhälle och politik

Förutom alla statskupper förklarade sig två av de tre öarna självständiga stater år 1997, något som ledde till mer orolighet och våld. År 1999 blev landet enigt om ett maktfördelningsavtal som gör att presidentskapet ska rotera mellan de tre öarna och att varje ö ska ha en egen regering. År 2006 blev president Sambi vald i ett val som anses vara det första fredliga demokratiska maktövertagandet i landets historia. Komorerna har upprättat nära band med den tidigare kolonialmakten Frankrike, även om förhållandet periodvis varit ansträngt. Särskilt frågan om ön Mayotte, som anses vara strategiskt viktigt för Frankrike eftersom de har militärbaser på Mayotte, har försämrat relationerna. Frankrike är Komorernas viktigaste handelspartner som även get ekonomiskt bistånd till Komorerna.

Mänsklig utveckling

133 / 169

Human Develompent Index för Komorerna

Komorerna är nummer 133 av 169 länder på Human Development Index över mänsklig utveckling.

Se HDI-statistik för alla länder

Ekonomi och handel

Komorerna är ett av Afrikas mest tätbefolkade länder. Komorerna har få naturresurser och politiskt vanstyre har gjort landet till ett av världens fattigaste. Landet är nästan helt beroende av internationellt bistånd och pengatransaktioner från landsmän som arbetar utomlands. Överbefolkning, få naturresurser och lite jordbruksmark har gjort att cirka en tredjedel av Komorernas befolkning bor utomlands (de flesta bor i Frankrike). Näringslivet är svagt utvecklat och jordbruket är en viktig näring. Det drivs i huvudsak självförsörjningsjordbruk, men landet exporterar dock vanilj, parfymväxter och kokosnötter. Stor politisk oro under många år har bidragit till den svaga utvecklingen på Komorerna. Bristande stabilitet har varit ett hinder för att locka utländska investeringar, turister och bistånd.