Kroatien

Geografi

Den sydvästliga delen tillhör de dinariska alperna och bergen är på flera ställen runt 1500-1900 meter över havet. Det ekonomiskt viktigaste området är de platta och bördiga markerna i nordöstliga Kroatien där floderna Sava och Drava rinner ut till Donau. Utanför den långa kusten ligger även många öar. Vegetationen i inlandet består i låglandet av lövskogar medan i bergen består vegetationen av bok-, silvergran-, tall- och granskog. På bergen vid kusten är vegetationen stegvis artrik. I låglandet vid kusten och på öarna är mycket av den ursprungliga vegetationen borta. Däggdjursfaunan består av 76 arter, bland annat vildsvin, rådjur och räv. Björn och varg finns i avskilda områden. 370 fågelarter är registrerade och rovdjursfaunan omfattar många typer av örnar, gamar och falkar.

De miljöproblemen Kroatien kämpar med är luftföroreningarna, särskilt från utvinning av metaller, något som skapar sur nederbörd och skadar skogarna. Det finns även betydande förorening längs kursen från både industri- och hushållsavfall.

Historia

Det har bott folk i området sedan 1200 år f.kr. och både greker och romarna har haft kolonier längs kusten. Den kroatiska fursten Trpimir grundade år 845 den första kroatiska dynastin. Kroatien var underställt ungerskt styre mellan 1102 och 1918 men behöll sin egna identitet. År 1918 bröt Kroatien med Österrike-Ungern och samma år blev Serbernas, Kroaternas och Slovenernas kungariket etablerat.

Efter Tysklands och Italiens erövring av Jugoslavien år 1941 blev den oberoende staten Kroatien proklamerat. Då påbörjades en brutal etnisk rensning av den serbiska befolkningen och över 300 000 serber miste livet i den fascistiska kroatiska staten. År 1945 blev Kroatien en av de sex delrepubliker i diktator Josip Broz Titos kommunistiska stat. Under 1970-talet förekom det ett brett folkligt motstånd mot Tito, med önskan om självständighet, men dessa slogs ned. Kommunisterna behöll makten fram till år 1990. Kroatien förklarade sig självständigt år 1991 vilket ledde till ett inbördeskrig.

Samhälle och politik

Förhållandet till serbiska enklaver i Kroatien skapade ett inbördeskrig mot den jugoslaviska armén, som stöttade serberna. Tusentals människor dödades under den väpnade konflikten och en kvarts miljon fördrevs på flykt. FN placerade år 1992 en fredsbevarande styrka i de serbiskkontrollerade områdena inne i Kroatien. Senare samma år erkände Jugoslavien Kroatien med samma gränser som innan inbördeskriget på villkor att de serbiska områdena skulle garanteras en särskild status. Trots fredsavtalet angrep den kroatiska militären de serbiska områdena både år 1993 och 1995 och flera hundra tusen serber flydde. Efter det sista fredsavtalet år 1995 hade Kroatien alla områden som de hade haft från självständighetsförklaringen.

Politiken har sedan dess varit präglat av en auktoritär och nationalistisk hållning. Vid valet år 2010 blev Ivo Josipović vald till president på löften om att skapa ett modernt och europeiskt Kroatien. Landet blev medlem i NATO år 2009 och den 1:e juli 2013 blev Kroatien EU:s 28:e medlemsland.

Kroatiens läge gjorde att landet drabbades hårt av flyktingkrisen 2015. Upp till 10 000 människor om dagen korsade gränserna till Kroatien i hopp om ett säkrare och bättre liv i Väst- och Nordeuropa.

Ekonomi och handel

Under 60- och 70-talet skedde en stark uppbyggnad av industrisektorn. Innan upplösningen av Jugoslavien var Kroatien det mest välstående och mest industrialiserade delen av landet. Ekonomiskt blev Kroatien starkt skadad av krigen och särskilt blev den viktiga turistnäringen drabbad. Sedan 2000 har landets ekonomi har en positiv utveckling, bland annat på grund av en ny tillväxt i turistnäringen.

Cirka 36 % av Kroatien är täckt av skog och skogsbruket är en viktig näringsgren. Kroatisk ek, som används i möbelproduktion, är mycket efterfrågad på världsmarknaden. Kroatien är också rikt på mineraler som bland annat kol, petroleum och naturgas. En tredjedel av landets totala arbetskraft är sysselsatt inom industrirelaterad verksamhet. Kroatiens industrier omfattar bland annat skeppsbyggande, aluminium-, järn-, och stålindustri, kemisk industri och inte minst en omfattande maskin- och elektroteknisk industri.

Kroatien var en relativt rik del av det forna Jugoslavien, men kriget på 1990-talet förde med sig ekonomisk nedgång. För att hantera situationen fick Kroatien ett antal utländska lån, vilket ledde till tillväxt i ekonomin. De omfattande lånen skapade tillfälliga svårigheter för Kroatien när den internationella finanskrisen 2008 slog till i världen och först 2015 började ekonomin växa igen.

Sedan EU-medlemskapet 2013 har den ekonomiska politiken i Kroatien präglats av EU:s uppmaning till privatisering och effektivare antikorruption i landet. Många av de tidigare statligt ägda företagen har nu sålts, men processerna är långsamma och tidskrävande och det återstår mycket arbete.