Laos

Senast uppdaterat: 12.04.2016

Laos är ett av Asiens fattigaste länder, men har stora naturresurser och upplever en ekonomisk tillväxt. Laos är en kommunistisk enpartistat.

Flagga

Innehåll

Nyckeltal och fakta

Huvudstad:	Vientiane
Etniska grupper:	Lao 53,2 %, Khmou 11 %, Hmong 9,2 %, Phouthay 3,4 %, Tai 3,1 %, Makong 2,5 %, Katong 2,2 %, Lue 2 %, Akha 1,8 %, övriga 11,6 % (2015)
Språk:	Lao (officiellt), franska, engelska, olika etniska minoritetsspråk
Religion:	Buddhister 64,7 %, kristna 1,7 %, inga 31,4 %, övriga/ej angivna 2,1 % (2015)
Befolkningsantal:	7,574,356 (Juli 2021)
Statsskick:	Republik
Area:	236 800 kvadratkilometer
Valuta:	Kip
Bruttonationalinkomst per invånare:	9 384 PPP$
Nationaldag:	2 december

Geografi

Laos topografi präglas av berg och höglandsplatåer som tillsammans utgör runt 70 procent av landets landyta. Floden Mekong rinner från norr till söder och i detta bördiga område bor de flesta av invånarna. Laos har Asiens största skogsreserver i förhållande till areal. Okontrollerad avverkning, röjning av skog i förbindelse med svedjebruk samt omfattande ödeläggelse under kriget har bidragit till att skogsreserverna reducerats betydligt.

Historia

Landets historia går tillbaka till år 1353 då kungadömet Lan Xang (översatt till de miljoner elefanternas land) grundades. Sedan dess har inbördeskrig förekommit och området har varit underlagt både Thailand, Myanmar och Vietnam. År 1893 blev Laos en del av Franska Indokina. Efter den japanska ockupationen under andra världskriget blev "konungariket Laos" självständigt år 1949.

1953 startade två decennier av inbördeskrig mellan franskvänliga krafter och socialister med starka band till vänstergerillan i Vietnam. Dessa band ledde till att Laos drogs in i Vietnamkriget. På 1970-talet använde nordvietnamesiska trupper landet som en försörjningslinje under striderna med Sydvietnam och amerikanska styrkor genomförde massiva bombangrepp på Laos.

År 1975 hade den kommunistiska gerillan Pahet Lao tagit makten över majoriteten av Laos, detta gjordes med hjälp av Sovjetunionen och Nordvietnam. Samma år skapades en koalitionsregering mellan The Lao People's Revolutionary Party (LPRP) och rojalisterna som hade stöd från USA och Frankrike. Efter flera regeringskonflikter tog LPRP all makt i Laos och tvingade kungen att abdikera. Landet döptes om till Demokratiska folkrepubliken Laos.

Ekologiskt fotavtryck

1,1

jordklot i Laos

Om alla människor på jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invånare i Laos skulle vi behöva 1,1 jordklot.

Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla länder

Samhälle och politik

Laos är en kommunistisk enpartistat med en grundlag från år 1991. Partiet har haft makten sedan år 1975. Den högsta utövande makten har presidenten. Presidenten är också militär överbefälhavare, utnämner regeringen och ratificerar lagar. Kritik mot det politiska systemet är förbjudet. De få kritiska regimprotester som har varit under de senaste åren har blivit brutalt nedslagna. Militären har stort politiskt inflytande.

Förhållandet mellan laofolket och minoriteterna är ansträngt. En liten grupp hmongfolk har fört gerillakrig mot regimen sedan år 1975. Regimen har svarat med att bomba hmongområden. Detta har gjort att runt en tredjedel av hmongfolket har flytt.

Mänsklig utveckling

123 / 169

Human Develompent Index för Laos

Laos är nummer 123 av 169 länder på Human Development Index över mänsklig utveckling.

Se HDI-statistik för alla länder

Ekonomi och handel

Laos är ett av Asiens fattigaste länder men landet är rikt på naturresurser som skog, mineraler och vatten. Brist på infrastruktur, kapital och utbildad arbetskraft har lett till att dessa resurser utnyttjas dåligt. Den tidigare socialistiska planekonomin blev under 1980- och 1990-talet gradvis ersatt med marknadsekonomi, något som medförde ekonomisk tillväxt och utveckling av industri- och tjänstesektorn. Textilindustri, gruvindustri och turism är viktiga näringsgrenar. Majoriteten av befolkningen arbetar dock med jordbruk. Laos är helt beroende av stöd och lån från utlandet. Mellan 18 och 20 procent av BNP består av biståndsmedel.