Liberia

Geografi

Liberia är ett långt och smal land. Hela kusten består av sandstränder där det finns både sumpmark och laguner. I inlandet finns slättlandskap med mycket skog. I de norra delarna går landskapet över i mindre bergskedjor. Flera älvar rinner ned från bergen och ut i Atlanten. Klimatet är tropiskt med hög luftfuktighet och temperaturer runt 20 till 35 grader, året runt. Regntiden varar från april till november, och mellan januari till mars är det som varmast då torra vindar från Sahara drar in över landet. Bristande direktiv inom skogsindustrin och flera skogsområden har förvandlats till savanner med dålig jordmån. Landet har liten tillgång av färskvatten där bara 13 procent av landsbebyggelsen kan få rent vatten. Efter många år av inbördeskrig saknar landet även ett ordentligt renhållnings- och kloaksystem. Det är något som bidragit till stora hälsoproblem för invånarna.

Historia

När portugiserna kom till Liberias kust år 1461 var landet bebott av flera mindre stammar som bedrev jordbruk i inlandet. Européerna och stammarna påbörjade en omfattande slavhandel sinsemellan. År 1821 flyttade frigivna slavar från USA till landet och området som idag är huvudstaden Monrovia. Inom loppet av en period på 20 år kom mer än 13 000 frigivna slavar till Liberia och år 1847 blev landet en självständig republik, styrt av den amerikansk-liberiska eliten. Landet har sedan dess varit ett socialt grupperat land. De tidigare slavarna från Amerika blev en del av en överklass grundad på kristen tro och amerikansk kolonialstil, skiljt från ursprungsfolken. Den ursprungliga befolkningen blev särbehandlat och hade inte rösträtt. Så sent som år 1930 blev den styrande makten beskylld för att bedriva regelrätt slaveri. År 1944 blev William Tubman president och styrde landet till sin död år 1971. Tubman kämpade för lika rättigheter mellan befolkningen, och genomförde omfattande reformer för att åstadkomma det. Efter hans död gick Liberia in i en nedgångsperiod som slutade med en statskupp år 1980. Efter Charles Taylors kupp 1989 leddes landet in i ett mycket blodigt inbördeskrig som varade till 1996. Mer än 270 000 människor miste livet och hundratusentals flydde till grannländerna. Sedan undertecknandet av fredsavtalet 2003 har FN, internationella organisationer och regionala organisationer satsat betydande resurser på att stabilisera landet. Bland annat fanns FN:s fredsbevarande styrka på plats från 2003 till 2018.

Samhälle och politik

Liberia har alltid mottagit stora bistånd från USA och det politiska systemet är baserat på det amerikanska. Parlamentet är tvådelat och landet styrs av en president som väljs för sex år åt gången. Landet har många olika folkgrupper och det har speciellt varit spänningar mellan amerikansk-liberianerna och mindre stammar. De senaste 35 åren har landet haft åtta statskupper och flera inbördeskrig. Mer än 250 000 människor har mist livet och storstäderna saknar elektricitet och rent vatten. Landet har akut behov av läkare och annan sjukvårdspersonal i takt med att aidsepidemin brer ut sig allt mer. Flera landsbygder styrs av upprorsgrupper eller gäng och huvudstaden Monrovia är till stora delar ödelagt. Det senaste inbördeskriget avslutades år 2003 då presidenten Charles Taylor gick i exil. År 2005 fick Afrika sitt första kvinnliga statsöverhuvud då Ellen Johnson-Sirleaf blev vald till president för Liberia. Johnson-Sirleaf var den första demokratiskt valda kvinnliga presidenten i Afrika, och hon satt vid makten i Liberia 2006-2018. Hon arbetade med att bygga upp landet från grunden. De största utmaningarna som landet har framför sig är att bekämpa korruptionen och säkra tillgången till el och rent vatten, samt avväpna de många upprorsgrupperna.

Maktfördelningsprincipen är stark med en lagstiftande församling bestående av två kammare, presidenten som statschef och regeringschef, och Högsta domstolen som rättsväsende. Presidenten väljs av folket och kan sitta i sex år i två mandatperioder. 2005 hölls det första valet efter inbördeskrigen. Politisk och social frihet samt yttrandefrihet och tryckfrihet garanteras av grundlagen. Pressfriheten har i praktiken inte respekterats och senast 2018 greps flera journalister och utsattes för våld. Trots fredsbevarande, stabilitet och återuppbyggnaden av ett krigshärjat land är det fortfarande en hög brottslighet i Liberia. Flera byar styrs fortfarande av rebellgrupper och gäng, och delar av huvudstaden Monrovia har förstörts. Väpnade rån och våldtäkter är vanliga. Som ett resultat av många år av krig har Liberia ett av världens högsta antal av posttraumatiskt stressyndrom. Under inbördeskriget tvångsrekryterades många barn till militären och flera före detta barnsoldater lider idag av svåra trauman och missbruksproblem. Med begränsade resurser görs idag försök att rehabilitera krigstraumatiserade barnsoldater och våldtäktsoffer.

Liberia drabbades hårt av ebolaepidemin mellan 2014 och 2016. Ibland fick landet stänga skolor och införa nödsituationer i områden som var hårt drabbade. Det uppskattas att omkring 5 000 människor i Liberia dog till följd av sjukdomen.

Ekonomi och handel

Största delen av Liberias ekonomi utgörs av jordbrukssektorn. Landet är rikt på naturresurser och har i långa perioder vart en av världens största gummiproducenter. Andra viktiga intäktskällor är palmolja, timmer och mineraler. Under Charles Taylors styre på 1990-talet utvecklade Liberia en krigsekonomi. Syftet med all ekonomisk aktivitet var att skaffa intäkter för att köpa vapen som kunde bidra till att vinna inbördeskriget. Stora mängder diamanter och andra värdefulla mineraler blev smugglade ut ur landet. Vid krigets slut hade landet ingen formell ekonomisk struktur och samfundet var genomsyrat av korruption. Liberia kämpar idag med att bli av med en enorm utlandsskuld. Världsbanken drog sig ur 1989 och Internationella Valutafonden har nekat att bevilja flera lån. Trots den explosiva inflation nu är på tillbakagång fortsätter så många som 85 procent av invånarna vara arbetslösa. Stort beroende av byte med varor och tjänster för att överleva gör byteshandeln mycket större än den vanliga ekonomin.