Flagga
Nyckeltal och fakta
Huvudstad: | Majuro |
Etniska grupper: | Marshalleser 92,1 %, blandad Marshalleser 5,9 %, övriga 2 % (2006) |
Srpåk: | Marshallesiska (officiellt) 98,2 %, andra språk 1,8 %, engelska (officiellt) utbrett som andraspråk (1999) |
Religion: | Protestanter 54,8 %, assembly of God 25,8 %, katoliker 8,4 %, bukot nan jesus 2,8 %, mormoner 2,1 %, andra kristna 3,6 %, andra 1 %, ingen 1,5 % (1999) |
Befolkningsantal: | 78,831 (Juli 2021) |
Statsskick: | Konstitutionellt styre i fri association med USA |
Area: | 181 kvadratkilometer utspritt över cirka 2 miljoner kvadratkilometer hav |
Valuta: | US dollar |
Bruttonationalinkomst per invånare: | 7 228 PPP$ |
Nationaldag: | 1 maj |
Geografi
Marshallöarna ligger i Stilla havet, omkring 4000 kilometer nordöst om Australien. Östaten består av 29 atoller och fem större öar. Öarna är indelade i två grupper: Ratakkedjan (soluppgångskedjan) och Ralikkedjan (solnedgångskedjan). Två tredjedelar av befolkningen bor på atollen Majuro, där huvudstaden ligger, och på ön Ebebe i Kwajaleinatollen. De yttre öarna är tunt befolkade på grund av få möjligheter till sysselsättning och ekonomisk utveckling. Marshallöarna ligger i en tropisk zon och har ett mycket hett och fuktigt klimat. Regnperioden är mellan maj och november. Öarna har under vissa perioder problem med tillgången till färskvatten eftersom det samlas upp från regnvatten. Ingen av atollernas korallöar reser sig över 10 meter över havet. Därför är landet sårbart för klimatändringar som medför höjd vattennivå och tropiska orkaner.
Historia
Marshallöarna är uppkallat efter den engelska upptäcktsresanden John Marshall som utforskade öarna år 1799. Historiker antar att Marshallöarna beboddes av Mikronesiskt folk för cirka 4000 år sedan. Innan européernas ankomst på 1500-talet styrdes öarna av små hövdingadömen. De kommande århundraden var området under spansk, tysk och japansk dominans, innan USA erövrade det år 1944. Från år 1947 tillhörde öarna USA:s tillsynsområde i Stilla havet efter en bestämmelse från FN:s säkerhetsråd. USA genomförde 22 kärnvapentest på atollerna Bikini och Eniwetok mellan 1946 och 1958, och etablerade en militärbas på Kwajalein. Marshallöarna blev en självständig stat år 1986 men ingick samtidigt ett avtal om fri association med USA.
Samhälle och politik
Enligt grundlagen från år 1979 är Marshallöarna en demokratisk republik. Marshallöarna är en förhållandevis ny demokrati och har element från den traditionella, hierarkiska kulturen på ön. Nästan alla presidenter har varit traditionella hövdingar. Presidenten väljs av parlamentet på en fyraårsbasis. Det finns inga formella politiska partier. Istället bildas politiska grupper baserade på enskilda fall eller klantillhörighet.
Enligt associationsavtalet står USA för Marshallöarnas försvar och har militära baser på öarna. De förpliktar sig att ge ett årligt ekonomiskt bidrag till Marshallöarna. Marshalleserna får dessutom rätt att studera, jobba och bo i USA. Förhållandet till USA är bland de viktigaste politiska temana i landet. Marshallöarna har krävt ersättning för alla som drabbades av kärnvapentesten som utfördes på 1940- och 50-talet.
Mänsklig utveckling
89 / 169
Human Develompent Index för Marshallöarna
Marshallöarna är nummer 89 av 169 länder på Human Development Index över mänsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla länderEkonomi och handel
Marshallöarnas ekonomi består av en traditionell del, som huvudsakligen är baserad på jordbruk och självförsörjning, och en modern tjänstesektor på de stora öarna Majuro och Ebeye. Tjänstesektorn utgör en stor del av bruttonationalprodukten (BNP). En betydande del av tjänsterna är statliga arbetsplatser och den offentliga sektorn på öarna är stor. Öarna har under de senaste åren satsat på fiske och turism i ett försök att utveckla de utanförliggande öarna. Det görs även försök att locka utländska investeringar genom ett internationellt fartygsregister. Marshallöarna måste importera det mesta av vad de behöver och har få exportvaror. Ekonomin är beroende av bistånd från USA, som står för 60 procent av landets budget.
Statistik
Här kan du ta reda på värden för Marshallöarna för utvalda indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet
Befolkning
Invånare
människor i Marshallöarna
Barn per kvinna
Talet visar hur många barn som föds per kvinna.
2,6
barn per kvinna i Marshallöarna
Barndödlighet
Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda
30
barn dör per 1 000 levande födda i Marshallöarna
Fattigdom
BNP per invånare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft.
7 228
BNP per invånare i PPP-dollar i Marshallöarna
Mänsklig utveckling
89 / 169
Human Develompent Index för Marshallöarna
Marshallöarna är nummer 89 av 169 länder på Human Development Index över mänsklig utveckling.
Se HDI-statistik för alla länderUndernärd befolkning
Andelen av befolkningen som är undernärda.
Saknar data
Hälsa
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten
Saknar data
Vaccin
Andel barn vaccinerade mot mässling
8,5
av 10 barn är vaccinerade mot mässling i Marshallöarna
Jämlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hälsa, medbestämmande och yrkesaktivitet
Saknar data
Jobb
Arbetslöshet
Andelen personer som kan arbeta som inte har ett jobb.
Saknar data
Klimat
Ekologiskt fotavtryck
Saknar data
Om alla människor på jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invånare i Marshallöarna skulle vi behöva jordklot.
Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla länderCO2-utsläpp
Ton CO2 per invånare
2,53
ton CO2-utsläpp per invånare i Marshallöarna
Utbildning
Skolutbildning
Hur många år förväntas ett barn gå i skolan?
9
är det förväntade antalet år i skolan i Marshallöarna
Läs- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 år som kan läsa och skriva.
9,8
av 10 personer över 15 år kan läsa och skriva Marshallöarna