Mauretanien

Senast uppdaterat: 19.11.2021

Den tidigare franska kolonin Mauretanien är ett av världens torraste länder. Försök till att införa demokrati har inte lyckats och landets regering anklagas för brott mot de mänskliga rättigheterna.

Flagga

Innehåll

Nyckeltal och fakta

Huvudstad:	Noukachott
Etniska grupper:	Svarta morer (haratiner - arabisktalande slavar, före detta slavar och deras ättlingar av afrikanskt ursprung, förslavade av vita morer) 40%, vita morer (av arabisk-berber härkomst, känd som Beydane) 30%, mauretanier söder om Sahara (icke -Arabisktalande, till stor del bosatt i eller härstammande från Senegal River Valley, inklusive etniska grupper Halpulaar, Fulani, Soninke, Wolof och Bambara) 30 %
Språk:	Arabiska (officiellt), pulaar, soninke, wolof, franska, hassaniya Notera att den talade arabiskan i Mauretanien skiljer sig avsevärt från den moderna standardarabiska som används för officiella skriftliga syften eller i media; den mauretanska dialekten, som innehåller många berberord, kallas Hassaniya
Religion:	Islam är statsreligionen
Befolkningsantal:	4,079,284 (Juli 2021)
Statsskick:	Republik
Area:	1 030 700 kvadratkilometer
Valuta:	Ouquiya
Bruttonationalinkomst per invånare:	6 424 PPP$
Nationaldag:	28 november

Geografi

Mauretanien är ett torrt land med mycket öken och några få bergsområden. Två tredjedelar av landet täcks av Saharaöknen, där det nästan aldrig regnar och endast spridda buskar kan överleva. Detta område är mycket glest befolkat och upplever extrema temperaturväxlingar – från 0 grader på natten upp till 50 grader under dagen. Längre söderut i landet ligger Sahelöknen och Senegalfloden som är något mer fruktbar än den stora öknen i norr. Längs den långsträckta kusten är klimatet mer tempererat, men även här är det mycket lite nederbörd och glesbefolkat.

Mauretaniens största miljöproblem har sedan torrperioderna på 1960- och 70-talet varit ökenspridningen, där mer och mer bördig mark täcks av karga sandslätter. Brist på kontroll på avverkningen av den glesa skogen leder till utarmad jord som sedan blåser bort. Landet kämpar även med tillgång till rent vatten, dels på grund av minskad nederbörd och bristande rening av avloppsvatten men också utsläpp från industrier.

Historia

Under flera tusen år levde jägare och fiskare i området som idag är Mauretanien. Omkring år 200 e.kr. började berber från Nordafrika att bosätta sig i området och fördrev då ursprungsbefolkningen. De södra delarna av dagens Mauretanien dominerades från 800-talet av imperierna Mali och Ghana, medan de nordliga områdena ingick i det muslimska Almoravidriket.

På 1500-talet erövrade marockanska styrkor stora delar av landet och införde det arabiska språket, kulturen och sociala organisationen. Ungefär samtidigt började europeiska stormakter att upprätta tillfälliga handelsstationer längs hela den västafrikanska kusten. Franska styrkor började ta kontroll över området från mitten av 1800-talet och Mauretanien var under Frankrikes kontroll fram till år 1960.

Mauretanien blev formellt en enpartistat år 1964. Efter ett misslyckat krig i Västsahara och en militärkupp år 1978 gick landet in i en period med skiftande odemokratiska regeringar. Först 1991 blev flera partier tillåtna och grundlagen reformerades. Likväl har valen fortsatt vara omstridda och det uppstod en statskupp både 2005 och 2008.

Ekologiskt fotavtryck

1,5

jordklot i Mauretanien

Om alla människor på jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invånare i Mauretanien skulle vi behöva 1,5 jordklot.

Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla länder

Samhälle och politik

Mauretanien är en republik med semipresidentstyre. Det betyder att presidenten har flera fullmakter men delar regeringsmakten med statsministern. Presidenten väljs för fem år åt gången och kan sitta i två perioder. Den lagstiftande församlingen var delad i två fram till 2017 då presidenten avskaffade senaten.

Mauretansk politik är mycket personfokuserat och styrs mer från vilken folkgrupp man kommer ifrån än ideologi. Det mauretanska samhället är splittrat mellan de arabiska grupperna i norr och de afrikanska i söder. Traditionellt har araberna förtryckt grupperna i söder och under flera århundraden använt slavar från södra Mauretanien. Slaveri är fortfarande utbrett i flera områden även om regeringen förbjöd detta år 1981.

Landet är underutvecklat och befolkningen har bristande tillit till politikerna efter många decennier av odemokratiskt styre. Under den arabiska våren år 2011 demonstrerade även mauretanierna mot sin regering. Under de senaste åren har regeringen slagit hårt ned på islamistiska grupper och flera organisationer har kritiserat landet för grova brott mot de mänskliga rättigheterna.

President Mohammed Ould Abdelaziz har dominerat politiken efter att han tog makten i en kupp år 2008. Landet har hållit val sedan dess men presidenten anklagas för omfattande valfusk. Hans regering har slagit hårt mot islamistiska grupper och flera organisationer har kritiserat landet för grova brott mot mänskliga rättigheter. Kvinnor blir diskriminerade genom den delvis införda sharialagen.

Mauretanien är relativt outvecklat land med dåligt vårdsystem, låg utbildningsnivå och brist på både rent dricksvatten och sociala tjänster.

Mänsklig utveckling

144 / 169

Human Develompent Index för Mauretanien

Mauretanien är nummer 144 av 169 länder på Human Development Index över mänsklig utveckling.

Se HDI-statistik för alla länder

Ekonomi och handel

Under 2000-talet har Mauretaniens ekonomi gradvis vuxit sig starkare delvis på grund av export av olja, guld, järnmalm, koppar och fiske men också på grund av ekonomiska reformer. Ekonomin är fortfarande sårbar då landet är beroende av prissvängningar på råvaror på världsmarknaden. Av den ekonomiska framgång som skett är det endast ett fåtal invånare som får ta del av. Den stora majoriteten av befolkningen är fortsatt fattiga och livnär sig på enkelt jordbruk och djurhållning.

Landet är beroende av bistånd. Militärkupper år 2008 ledde till att den internationella valutafonden (IMF) och flera andra internationella biståndsorganisationer stoppade sitt stöd, samtidigt som den internationella finanskrisen allvarligt drabbade fiske-, gruv- och byggindustrin. Detta fick allvarliga konsekvenser för ekonomin i landet. Under åren sedan dess har ekonomin dock stabiliserat sig och börjat växa igen.