Nauru

Senast uppdaterat: 23.11.2021

Nauru är en av världens minsta nationer både när det gäller landyta och befolkningsantal. Landets ekonomi har traditionellt varit beroende av fosfatförekomster på ön.

Flagga

Innehåll

Nyckeltal och fakta

Huvudstad:	Yaren
Etniska grupper:	Nauruer 58 %, andra stillahavsfolk 26 %, kineser 8 %, européer 8 %
Språk:	Nauruanska (officiellt) 93 %, engelska 2 % (talas utbrett), andra (bland annat i-kiribati och kinesiska) 5 %
Religion:	Protestanter 60.4 %, katoliker 33 %, andra 3,7 %, ingen 1,8 %, ospecificerad 1,1 % (2011)
Befolkningsantal:	9,770 (Juli 2021)
Statsskick:	Republik
Area:	21 kvadratkilometer
Valuta:	Australiensisk dollar
Bruttonationalinkomst per invånare:	13 118 PPP$
Nationaldag:	31 januari

Geografi

Landet består av en korallö, precis söder om ekvatorn i Stilla havet. I den mittersta delen finns en cirka 10 meter hög platå med stora fosfatförekomster. Man antog att öns stora fosfatförekomster skulle ta slut, men det finns fortfarande små förekomster som man utnyttjar. Gruvdriften har pågått i hundra år och förstört fyra femtedelar av öns landyta genom att göra jorden obrukbar. Öns högplatå är omgiven av ett 150 till 300 meter brett lågland med relativt bördig mark. I detta område växer bland annat kokospalmer och fikonträd. Fruktträd växer också runt Buadalagunen. Landet har mycket begränsade färskvattenresurser och man skaffar dricksvatten genom att samla regnvatten. Man fruktar att klimatförändringarna kommer leda till att de lågt liggande områdena kommer att översvämmas.

Historia

Naurus ursprungliga befolkning härstammar sannolikt från mikronesiska sjöfarare som trodde på gudinnan Eijebong. Två av de ursprungliga stammarna på ön dog ut under 1900-talet. De första europeiska besökarna på Nauru var valfångare. Européerna tog med sig alkohol och vapen som ledde till att de ursprungliga stammarnas lugna samexistens förstördes. År 1878 påbörjades ett 10 år långt inbördeskrig och 500 av landets 1400 invånare dog. År 1988 annekterades Nauru av Tyskland och utvinningen av de nyupptäckta fosfatområdena påbörjades några år senare. Australien ockuperade landet när första världskriget bröt ut år 1914 och efter kriget gav Nationernas Förbund området till Australien, Storbritannien och Nya Zeeland som tillsynsmandat. Under andra världskriget erövrade Japan ön och flyttade 1200 nauruer till Karolinerna för tvångsarbete. De som överlevde återvände till Nauru år 1946. Landet var ett australiensiskt mandatområde från år 1947 fram till Naurus självständighet år 1968. Senare förde Nauru en rättsprocess mot Australien för skadorna som Australien orsakat ön under det australiensiska styret. År 1993 gick Australien med på att betala en ersättning på 107 miljoner australiensiska dollar och ett årligt bidrag på 2,5 miljoner till att förbättra miljön på ön.

Samhälle och politik

Enligt grundlagen från år 1968 är Nauru en demokratisk republik. Det folkvalda parlamentet har en kammare med 18 medlemmar. Presidenten, som är både statshuvud och regeringens ledare, väljs av parlamentet. Förvaltningen utövas i gemenskap med regeringen och Naurus lokalförvaltningsråd, som leds av en överhövding. Landets polisstyrka är under civilt styre och landet har inga militära trupper. Landets politik präglas av en stor instabilitet och av den växande oron för öns framtid. Nauru blev en rik stat efter självständigheten på grund av fosfatutvinningen, men i början av 1990-talet föll produktionen och runt millennieskiftet var fosfatförekomsterna nästan helt uttömda. Den osäkra ekonomiska situationen har lett till många regeringskriser och skiften av president. År 2013 hölls val och ändringar i grundlagen ger hopp om en mer politiskt stabil framtid.

Ekonomi och handel

Ekonomin har varit helt baserad på utvinningen av fosfat som under många år gav landet stora intäkter. Genomsnittintäkten var tidigare bland den högsta i regionen och under en period hade landet världens största inkomst per invånare. Idag hotas landet av fattigdom och är beroende av ekonomiskt bistånd från andra länder. Ekonomin plågas också av korruption och missbruk av en investeringsfond som skulle trygga befolkningens framtid efter att fosfaten tagit slut. Efter år 2000 har Nauru främst levt på försäljning av fiskerättigheter i sina farvatten, driften av ett australiensiskt flyktingläger samt bistånd. Nauru importerar 90 procent av sina näringsvaror och andra basprodukter, men transporten har blivit ett problem. Det nationella flygföretagets enda flyg beslagtogs på grund av betalningssvårigheter och landet blev beroende av charterflyg för at importera varor.