Polen

Geografi

Polen är ett utbrett platt land med terrängvariationer som sträcker sig från Östersjön i norr till Karpaterna i söder. Klimatet i Polen kan beskrivas som temperat, med inlandsklimat i öst och regnklimat i väst. Den geologiska strukturen i Polen är skapad av kontinentalkollision mellan Europa och Afrika se senaste 60 miljoner åren samt istidens påverkan. Polen är till ytan världens 69 största land och Europas nionde största land. Polen är dessutom Europas åttonde mest befolkade land med en befolkning på 38,1 miljoner. Nästan hela landet dräneras av floden Wisla, Odra och deras bifloder till Östersjön.

Polens miljösituation har förbättrat sig sedan Sovjetunionens fall. Den tunga industrin spelar en mindre central roll i det postkommunistiska Polen och regeringen har fått en ökad kraft kring miljöfrågan. Polen kämpar fortfarande med den stora avskogningen som skedde under det första och andra världskriget. Även sur nederbörd (med ursprung i bland annat dagens svaveloxidutsläpp från kolkraftverk) medför stor ödeläggelse av skogsområden.

Historia

Under Piast dynastin på mitten av 900-talet upprättades Polen som ett eget rike. På 1200-talet blev Polen uppdelat i mindre delar och dessa nästan oberoende stater blev upprepade gånger invaderat av mongoliska arméer. År 1385, under den jagellonska dynastin, ingick Polen i en personlig union med Litauen. Under de nästa 300 åren blev Polen ett av Europas största och mäktigaste riken. Ett stort antal krig mot Ryssland stimulerade Polen-Litauens administrativa svårigheter och gjorde att landet gick från en europeisk stormakt till ett nära anarkiskt samhälle där grannländerna kunde få kontroll över Polen. Landet blev delat i tre år 1772, 1793 och 1795. Polen blev senare annekterat av och delat mellan Ryssland, Preussen och Österrike. Polen försvann som en självständig stat fram till första världskriget. Under det andra världskriget led Polen stora mänskliga och materiella förluster. Bland annat dog 6 miljoner polacker (varav hälften var polska judar) dödades under den tyska ockupationen och huvudstaden Warszawa jämnades med marken. Efter det andra världskriget blev Polen i praxis styrt av Sovjetunionen som gjorde Polen till en kommunistdiktatur år 1948. Under 1980-talet kämpade polackerna för mer självständighet genom det första fria fackförbundet Solidaritet. Polen blev det första kommunistlandet som utlyste fria val och därmed avsatte sitt kommuniststyre år 1989. Fackföreningens egen kandidat, Lech Walesa, vann presidentvalet år 1990.

Samhälle och politik

Polen är en demokratisk republik. Den lagstiftande makten är parlamentet, som är indelat i två kamrar. Den verkställande makten delas av regeringen och presidenten. Presidenten är landets statschef, men störst makt har regeringen. Presidenten i landet utser en statsminister, hen måste godkännas av parlamentet. Presidenten väljs genom fria val vart femte år. Det politiska livet i dagens Polen är låst mellan två partier: det liberala och EU vänliga Medborgarplattformen (PO) och det mer nationalistiskt orienterade partiet Lag och rättvisa (PiS). Det politiska systemet har under de senaste åren varit präglat av interna strider mellan politiker och korruption. Som ett resultat av detta är politikerföraktet utbrett bland polackerna och få polacker väljer att utnyttja sin rösträtt i parlamentsvalet. Politiken i landet har på senare år handlat om frågor som rör familjepolitik, abort och synen på samkönade äktenskap. Att gifta sig med en person av samma kön är fortfarande förbjudet i landet.

PiS har spelat på nationalistiska och EU-kritiska strömmar hos den polska befolkningen. Partiet vann valet stort och fick en ensam majoritet under 2015. Sedan dess har Polen rört sig allt mer från att vara ett demokratiskt samhälle och infört lagar som begränsar både pressfrihet och rättsstatsprincipen. Reformerna har mött stort motstånd nationellt och internationellt. Stora demonstrationer har pressat regeringen att dra tillbaka enskilda lagförslag och EU har hotat Polen att ta ifrån landet sin rösträtt i EU. Under valet 2019 förlorade PIS sin majoritet i senaten, vilket har begränsat partiets makt.

Efter Sovjetunionens och den så kallade kommandoekonomins sammanbrott år 1990 föll Polens bruttonationalprodukt (BNP) drastiskt över en kort tid. Sedan 1992 har ekonomin vuxit igen med cirka 5 procent varje år. Arbetslösheten är stor, men mindre än tidigare (runt 8 procent år 2009 jämfört med 20 procent år 2004). Idag är arbetslösheten ungefär densamma som i andra EU-länder, men lönenivån är fortfarande låg. Detta har lett till att visa invånare har valt att arbeta i andra EU-länder. Trots detta är levnadsstandarden på väg att återta genomsnittet i EU, och ekonomin har vuxit snabbare än EU-genomsnittet de senaste åren.

Ekonomi och handel

Efter Sovjetunionens fall (år 1991) gick Polen från planekonomi till marknadsekonomi. Den lätta industrin, livsmedelsindustrin och handels- och tjänstesektorerna har genomgått en privatisering och en snabb utveckling. Samtidigt har den tunga industrin upplevt stora problem. Idag räknad Polens ekonomi som stabil och marknadsorienterad. Det är dock fortfarande problem med tung byråkrati och korruption. Polen har blivit en attraktiv investeringsland för utländska företag från hela världen.

Polen är fortfarande ett jordbruksland och var det enda landet från det tidigare östblocket där majoriteten av jordbruket drevs av självägande bönder. Polen har rika naturtillgångar, bland annat har landet stora förekomster av stenkol, brunkol och svavel. Kol utgör landets viktigaste energikälla, även om olja och naturgas har fått en ökad betydelse. Omkring nittio procent av landets elektricitet framställs av kol. I kontrast spelar vattenkraft en liten roll i landets energiförsörjning.