Salomonöarna

Senast uppdaterat: 03.12.2021

Salomonöarna har haft en ostabil politisk situation präglat av korruption och etniskta konflikter. Sedan en flernationell styrka kom till ön år 2003 har förhållandena förbättrats. Aggressiv avverkning av öns regnskog är ett problem för landet.

Flagga

Innehåll

Nyckeltal och fakta

Huvudstad:	Honiara
Etniska grupper:	Melanesier 945,3 %, polynesier 3,1 %, mikronesier 1,2 %, andra 0,4 % (2009)
Språk:	Melanesisk pidgin, engelska (officiella), 120 urfolksspråk
Religion:	Protestanter 73,4 %, katoliker 19,6 %, andra kristna 2,9 %, andra/ingen/ospecificerat 4,4 % (2009)
Befolkningsantal:	Konstitutionell monarki
Area:	28 896 km2
Valuta:	Salomonsk dollar
Bruttonationalinkomst per invånare:	2 654 PPP$
Nationaldag:	7 juli

Geografi

Salomonöarna består av åtta större vulkaniska öar som formar två parallella kedjor. Tillsammans består landet utav mer än 900 öar, där många öar är små korallöar och atoller. Den största av huvudöarna heter Guadalcanal medan Malaita är den mest tätbefolkade ön. Flera av öarna är bergiga och det högsta berget ligger på Guadalcanal och är 2447 meter högt. Klimatet är tropiskt, det vill säga varmt och fuktigt året runt. På de största öarna finns fortfarande regnskog, men på många ställen är regnskogen avverkad och ersatt av ett savannliknande landskap med gräs. År 2007 orsakade ett underjordiskt jordskalv, som mätte 8,1 på Richterskalan, en tsunami som orsakade stor ödeläggelse, 34 människor dog och 10 000 blev hemlösa.

Salomonöarnas miljöproblem är avskogning eftersom regnskogen blir avverkad i ett för snabbt tempo, något som bidrar till jorderosion. Dessutom är många av korallreven som omger öarna döda eller döende. Öarna är också mycket utsatta för extrema väderförhållanden.

Historia

Den första invandringen till Salomonöarna skedde förmodligen cirka 2000 f.kr. Den första europén som kom dit var den spanska sjöfararen Álvaro de Mendaña de Neira år 1567 och han gav ön namnet efter den bibliska kung Salomon. Senare fann varken han själv eller någon annan upptäcktsresande ön förrän 200 år senare då européerna åter besökte ön. Under 1850-talet började den anglikanska kyrkan att missionera på ön och samtidigt påbörjades en brutal rekrytering till plantager i Australien. År 1885 tog Storbritannien och Tyskland kontroll över var sin del av ön. Tyskland överlät år 1893 de flesta av sina öar till Storbritannien, som upprättade ett brittiskt protektorat.

Under det andra världskriget var det hårda strider om Salomonöarna (som var ockuperat av Japan), men år 1944 hamnade öarna åter under de allierades kontroll. Den 7 juli år 1978 blev Salomonöarna en självständig stat.

Samhälle och politik

Salomonöarna har inga politiska partier och nya koalitioner mellan oberoende kandidater och grupper har avlöst varandra ofta. En strider mellan etniska grupper har periodvis lett till inbördeskrig och konflikter eskalerade från 2000. År 2003 gick en flernationell styrka in för att återupprätta ro och ordning i landet. Våldet hade kostat flera hundra människoliv och drivit 20 000 människor på flykt. Den flernationella styrkan skulle också ta tag i korruptionen för att skapa politisk stabilitet. Detta har fungerade bra, men styrkorna är kvar. År 2009 grundades en försoningskommission som skulle utreda den etniska konflikten.

Våld mot kvinnor är utbrett och 2009 svarade 64 % av landets kvinnor att de blivit utsatta för våld eller sexuella övergrepp från sin partner. Landet är präglat av naturkatastrofer som tsunamis, jordskalv och stormar. Dessutom påverkats av långvariga politiska konflikter som är handlat om korruption, politiska skandaler och saknaden av militär.

Landet är med i samväldet och har den engelska monarken som statsöverhuvud.

Mänsklig utveckling

155 / 192

Human Develompent Index för Salomonöarna

Salomonöarna är nummer 155 av 192 länder på Human Development Index över mänsklig utveckling.

Se HDI-statistik för alla länder

Ekonomi och handel

Ekonomin är baserad på utnyttjande av landets naturresurser men det är i stort sätt utländska företag som tar vinsten från detta. Aggressiv avverkning har gjort att skogen försvinner för snabbt, något som Salomonöarna har fått internationell kritik för. Det har också förekommit våldsamma konfrontationer mellan lokalbefolkningen och utländska skogsföretag. År 2004 väckte skogsavverkningen internationell uppmärksamhet då några öar avskogades i loppet av ett par veckor av skogsavverkningsföretag som själva tog sig rätten till detta. Detta ledde till hård kritik av politikerna på Salomonöarna för att ha tagit emot mutor och korruption.

Omställningen från en naturahushållning till en modern penningekonomi går långsamt. Jordbruket (inkluderat skogsbruk och fiske) bidrog år 2003 med cirka 48 % av bruttonationalprodukten (BNP) och nio av tio arbetar fortfarande i jordbruket. Det mesta odlas på småjordbruk till det egna hushållet, men det finns också planeringar av palmer (palmolja), kakao och ris. Trots de vita sandstränderna och det tropiska klimatet är turistnäringen liten. Inbördeskriget har skrämt bort turisterna, men sedan år 2003 har industrin växt.