Schweiz

Geografi

Schweiz kan delas in i tre landskap; Jurabergen (10 %), Alperna (60 %) och slättlandskapet Mittelland (30 %). Mittelland har form som en trekant mellan Jurabergen, Alperna och Rhenfloden, och här finns landets största jordbruksområde. I Alperna ligger Schweiz högsta berg Dourspitze på 4634 meter över havet. Vegetationen och floran har ett stor mångfald och präglat av att landet ligger innanför tre klimatzoner. Bergfloran är rik och varierat, och många av arterna finns endast i Alperna. Genom Schweiz rinner också flera av Europas viktigaste floder och landet har många insjöar.

Förorening från bilar, sur nederbörd och förorening i vattnet på grund av landbruket är bland annat de miljöproblem som landet kämpar med. Schweiz håller även på att förlora sin biologiska mångfald.

Historia

Det har bott människor i Schweiz sedan 50 000 år. Landet har varit underkastat under både Romarriket, frankerna och det tysk-romerska kejsardömet. År 1291 bildade tre områden (också kallat kantoner) en konfederation för att stärka sig mot yttre fiender och detta blev grunden till det senare Schweiz. Under 1300-talet anslöt sig fler kantoner sig till landet. Efter ett inbördeskrig på mitten av 1800-talet fick Schweiz en ny grundlag. I den står det att landet ska vara en förbundsstat, där kantonerna har mycket makt. Efter detta har Schweiz präglats utav stabilitet. Landet höll sig utanför både världskrigen. Däremot har Schweiz blivit anklagat för att ha undgått att dras in i andra världskriget genom ett passivt samarbete med Nazi-Tyskland om judiska frågor, samt att bankerna ska ha förvaltat guld åt tyskarna som de hade stulit i ockuperade länder.

Konfederationen fick full suveränitet år 1648 vid den Westfaliska freden. Schweiz ockuperades under Napoleonkrigen men under Wienkongressen år 1815 blev landets neutralitet befäst. Neutralitetsprincipen kom senare att bli viktig för Schweiz och både under det första och det andra världskriget upprätthöll Schweiz sin neutralitet. År 1848 fick Schweiz en ny grundlag som gjorde landet centraliserat och med en gemensam regering i Bern.

Samhälle och politik

Schweiz är än federal republik. Landet består utav 26 delstater (kantoner) som har mycket makt utöver sig själva. Befolkningen har också mycket makt, genom att de kan begära folkomröstning om regeringens beslut. Detta kallas för direkt demokrati. Den centrala makten, regeringen och parlamentet, är därför svagare än vad den är i flesta länder. Trots religion-, språklig- och geografisk splittring har denna styrelseform gjort att landet håller sig samman. Dessutom har det skapat politisk stabilitet. Samtidigt är det svårt att få till förändringar, Schweiz fick till exempel rösträtt för kvinnor 1971. Invandring och kriminalitet är bland de viktigaste inrikespolitiska diskussionsfrågorna, tack vara den högerpopulistiska Schweiziska folkpartiet (SVP), som också har blivit det största partiet under 2000-talet.

Schweiz har både tyska, franska och italienska som officiellt språk. Rätoromansk, ett språk utvecklat direkt från latin, är också bevarats i vissa områden. Schweiz är känt för sin direktdemokrati som är världsunik. Alla viktiga lagar sedan år 1848 har tillkommit som ett resultat av folkomröstningar. En annan speciell aspekt är att kvinnor inte fick full rösträtt i alla kantoner förrän år 1990.

I Schweiz är omkring en fjärdedel av invånarna immigrerande arbetskraft och under de senaste åren har fått negativ internationell uppmärksamhet på grund av rasistiska undertoner i politiken och för sin restriktiva invandringspolitik. Särskilt har uppmärksamheten legat på att schweizarna har upprätthållit en av världens strängaste regler för medborgarskap och att Schweiz år 2009 förbjöd minareter (bönetorn i moskéer).

Schweiz har hållit en neutral linje i utrikespolitiken och många internationella organisationer har därför etablerat sig, med Röda korset som den första år 1864. FN har också sitt huvudsäte i Europa i Genève.

Ekonomi och handel

Schweiz är idag ett av världens rikaste länder med låg arbetslöshet och en högutbildad befolkning. Schweizisk ekonomi är mycket stabilt och har expanderat kraftigt under hela efterkrigstiden. Det är särskilt finans- och försäkringsverksamheten, export av elektronik och maskiner samt turism som Schweiz tjänar pengar på. Landets politiska stabilitet, den starka schweiziska francen och det så kallade Bankgeheimnis (schweiziska banker är bara förpliktade i undantagsfall att utge upplysningar om sina kunder) har medfört mycket utländskt kapital. Schweiz är med sitt stora natur och världskända fjäll ett av Europas främsta turistland. I flera städer är turismen huvudnäringen. Eurokrisen 2011 medförde dock problem för turistnäringen eftersom Schweiz goda ekonomi gör att den schweiziska francen stiger i kurs i förhållande till euron.

År 1992 blev Schweiz medlem i Världsbanken och den internationella valutafonden (IMF), och regeringen sökte medlemskap till EU något som en folkomröstning stoppade. Landet har sedan dess haft bilaterala handelsavtal med EU. År 2005 anslöt sig Schweiz till Schengensamarbetet.