Thailand

Geografi

Thailand är ett långsträckt land med många olika landskapstyper. I de nordvästra delarna finns flera bergskedjor som löper ut från Himalayas bergsmassiv med toppar på upp till 2 500 meter över havet. I nordost finns slättlandskap med låga åsar och bördiga jordbruksområden. Slätterna i landets centrala delar genomborras av flera floder, däribland den stora floden Chao Phraya som bildar ett stort delta vid Thailandsbukten. Malackahalvön, som utgör landets södra del, består av en smal bergskedja omgiven av långsträckta sandstränder. Tropisk skog täckte fram till nyligen större delen av landet, men efter omfattande skogsavverkning återstår bara små fickor, utspridda över de olika regionerna. Klimatet är tropiskt, med temperaturer på mellan 25 och 30 grader under hela året och klart avgränsad regnperiod från juni/juli till och med september.

Thailand har under de senaste decennierna genomgått en storskalig industriell utveckling utan att myndigheterna har tagit hänsyn till skyddet av miljön. Detta har lett till förorenat dricksvatten och dålig luftkvalitet i flera av de större städerna, en dramatisk minskning av artrikedomen och omfattande skogsskövling.

Historia

Området som nu är Thailand fick sin första statsbildning på 1200-talet, då Sukhothai-riket grundades längs floden Chao Phraya. Sukothai införlivades senare i Siam-riket som uppstod längre söderut i landet på 1300-talet. Siam-riket var den direkta föregångaren till dagens Thailand och utvecklade ett eget skriftspråk, tog theravadabuddhismen som sin officiella religion och antog ett eget rättssystem som stod sig fram till 1800-talet. Siam-riket låg under lång tid i konflikt med grannlandet Burma och stängde gränsen helt i mer än ett århundrade för att utestänga västmakterna som koloniserat de flesta av grannländerna. Thailand styrdes enväldigt av kungar från Chakridynastin tills en kupp 1932 inrättade en konstitutionell monarki där kungen mer kom att ha en symbolisk roll. Under andra världskriget deltog Thailand aktivt på den japanska sidan men blev inte lika hårt straffat i krigsuppgörelsen som sina allierade. På 1950-talet mottog Thailand betydande finansiellt och industriellt stöd från USA, som betraktade landet som den viktigaste fronten mot kommunismen i Sydostasien. Det tidigare bondesamhället utvecklades snabbt till ett tungt industrialiserat land och upplevde en fantastisk ekonomisk tillväxt under flera år. Landet styrdes av en rad repressiva regimer, och först på 1990-talet började landet utvecklas i mer demokratisk riktning.

Samhälle och politik

Thailand är en konstitutionell monarki med ett parlamentariskt politiskt system. Monarken har en större roll än i andra monarkier. Monarkin ses som stabilitet och har starka band till militären och domstolarna. Regeringen ansvarar för den verkställande makten.

Thailändsk politik domineras av spänningen mellan armén, den demokratiskt valda regeringen och kungen. Armén har sedan 1930-talet haft ett stort inflytande över landets styrelse och har ofta avsatt demokratiskt valda regeringar under förevändning av att skydda monarkin. Kungen har i sin tur ingripit och medlat mellan de övriga parterna i flera fall. Affärsmannen Takshin Shinawatra kom till makten 2001 och genomförde stora reformer, särskilt på landsbygden. Detta gjorde honom mycket populär i fattiga, underutvecklade områden, men orsakade missnöje i städerna längs kusten.

Takshin avsattes i en kupp 2006 och sedan dess har det förekommit en maktkamp mellan anhängare och motståndare av Takshins politik, både i parlamentet och på gatorna i städerna. Periodvis har detta hotat den politiska stabiliteten i landet. Takshins syster, Yingluck Shinawatra, en koalitionsregering och är Thailands första kvinnliga statsminister tog sedan över. Thailand är splittrad mellan stad och landsbygd och det är särskilt mycket oro i de sydliga provinserna, där majoriteten är malay-muslimer och är språkligt, kulturellt och religiöst olikt resten av Thailand. Landet kämpar med ojämn utbildningsnivå hos landets befolkning och korruption. Landets militär och polis har anklagats för allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna.

I maj 2014 genomförde militären en kupp och avsatte Thailands folkvalda regering, som leddes av Yingluck Shinawatra, lillasyster i Takshin. Efter militärkuppen 2014 upphävdes konstitutionen och under tiden efter kuppen styrde en militärjunta landet. Den nya grundlagen som kom 2017 gav militären ökad makt. Även efter valet 2019, när en ny civil regering kom till makten, har militären fortfarande kontroll över politiken. Situationen i landet är inte demokratisk.

Efter kuppen 2014 inskränkte regimen yttrandefriheten och utropade undantagstillstånd. Det har varit mycket oroligheter i södra delen av landet, där majoriteten av befolkningen är malaysiska muslimer med andra språk och kulturer. Många av dessa vill befria sig från Thailand och rebeller har fört en väpnad kamp för självständighet sedan 1960-talet.

Landet har en ojämn utvecklingsnivå, mycket korruption och grova kränkningar av mänskliga rättigheter från polisens och arméns sida. Även om många thailändare har klarat sig bättre under de senaste decennierna, lever många under den nationella fattigdomsgränsen.

Ekonomi och handel

Den thailändska ekonomin genomgick en revolution under åren efter andra världskriget. Särskilt efter att exportmarknaderna avreglerades i början av 1960 sköt utvecklingen fart, och det tidigare jordbrukssamhället skapade omfattande textil- och elektronikindustrier på några få år. Nästan hälften av landets arbetstagare arbetar fortfarande inom jordbruket som nu har effektiviserats och moderniserats. Thailand är idag världens största risexportör och exporterar även en hel del fisk, gummi, vete och socker. Landet drabbades hårt av den asiatiska ekonomiska krisen 1997, men efter att ha fått ett miljardlån av Internationella valutafonden kom ekonomin snabbt på fötter igen. Thailand har betalat ett högt pris för sin snabba utveckling: fattiga bönder som tvingats flytta på grund av den industriella utvecklingen har upprepade gånger demonstrerat och gjort mindre uppror på landsbygden. Miljöaktivister har pekat på de enorma föroreningar som uppstått till följd av industrialiseringen, och det ensidiga beroendet av exportmarknaderna har skadat den lokala valutan, baht, som har blivit mycket känslig för marknadsförändringar.