Togo

Geografi

Togo sträcker sig från kusten och långt inåt landet. Detta gör att landet har sex olika geografiska regioner. Klimatet domineras av det ekvatoriala regnbältet och fuktig pålandsvind. Nederbörden och temperaturen är förhållandevis lik året runt och ligger runt 25-30 grader. Savann är den dominerande vegetationstypen. I söder och längs floderna växer tropisk regnskog, medan i lagunerna vid kusten växer mangroveskog. Togo har nästan 200 däggdjursarter. Elefant, lejon och geparder finns i norr men hotas av utrotning. Det gör även hyenorna och schimpanserna. Fler än 625 fågelarter har observerats i Togo där 50 av dem är rovfåglar.

Miljöproblemen i Togo är avskogning på grund av svedjebruk och användningen av ved som bränsle. Förorening av vatten skadar hälsan för människor och ödelägger fiskenäringen. Luftföroreningen ökar i de urbana områdena. De hygieniska förhållandena är undermåliga på många ställen, och det råder brist på rent vatten i flera delar av landet. Luftföroreningarna ökar även i de större städerna, däremot har miljösituationen förbättras något efter att sophanteringen börjat fungera bättre.

Historia

Togo har varit bebott sedan förhistorisk tid och har styrts av olika stammar och civilisationer. Från 1500-talet blev Togo indragen i den ekonomiska utvecklingen längs kusten som startade lokalt men övertogs senare av européerna. Det som såldes och köptes var guld, elfenben samt slavar vilket gjorde att området fick namnet slavkusten. I slutet av 1800-talet blev Togo en tysk koloni, trots motstånd från invånarna i landet. Tyskarna byggde ut järnvägar, hamnanläggningar och plantager. Tvångsarbete och hårda skatter blev en vardag för invånarna. Under första världskriget drevs tyskarna ut från Togo och efter kriget blev Togo ett mandatområde under Nationernas Förbund. Landet fick inre självstyre år 1956 och självständighet år 1960. År 1963 tog Gnassingbe Eyadéma makten i Togo genom en statskupp. Eyadéma gjorde Togo till en enpartistat och styre landet enväldigt fram tills hans död år 2005. Då tog hans son Faure Gnassingbe makten i strid med landets grundlag. Övertagandet ledde till våldsamma sammandrabbningar och sanktionerna från det internationella samfundet.

Samhälle och politik

Efter att Faure Gnassingbe tog över makten från sin far har Togo tagit små steg mot demokrati. På 1990-talet hade politisk oro pressat fram en ny grundlag som införde flerpartisystem. Presidenten väljs genom direktval vart femte år och kan återväljas obegränsade gånger. Presidenten utnämner statsministern. Parlamentet, som är Togos lagstiftande instans, väljs vart femte år.

Valen som har genomförts under Eyadéma Gnassingbes regeringstid var genomsyrat av valfusk. Efter att Faure Gnassingbe övertog makten har valen ansetts vara rättvisa av utländska observatörer. Oppositionen i landet har trots detta protesterat mot valresultaten. Oppositionen är emellertid splittrad och har inte lyckats skapa en uppslutning runt sina kandidater. Faure Gnassingbe blev omvald i presidentvalet år 2010. De senaste åren har präglats av politisk oro och stora demonstrationer har förekommit, under dessa demonstrationer har det hänt att demonstranter dödats och arresterats. Den största anledningen till demonstrationerna är krav på att Faure Gnassingbe ska avgå, och att konstitutionen bör ändras så en tidsbegränsning hur länge presidenten kan bli omvald.

Togo präglas av rivalitet mellan de två folkgrupperna ewe (söder i Togo) och kabré (norr i landet) där Gnassungbé har stöd från kabré. Kabré är också de som dominerar militären, polisen och regeringspartiet Rassemblement du Peuple Togolais (RTP). Oppositionen har sin maktbas bland ewe, som traditionellt arbetar med handel. Etniska konflikter mellan folkgrupperna har kommit att spela en något mindre roll i politiken de senaste åren.

Ekonomi och handel

Togos ekonomi har varit präglat av kolonialtiden och den politiska oron som drabbade landet efteråt. Bomull- och fosfatindustrin byggdes upp under kolonialtiden och är fortfarande landets viktigaste exportvaror. Majoriteten av befolkningen arbetar inom jordbruket som fortsätter att spela en dominant roll i ekonomin. Bristen på demokrati och politisk oro har medfört att biståndsorganisationer och utländska investerare har undvikit Togo. Vanskötsel och ekonomiska problem har gjort att den svarta, informella ekonomin har vuxit. Efter att Faure Gnassingbe tog över makten har det genomförts omfattande ekonomiska reformer. Därmed har flera internationella donatorer åter börjat ge bistånd till Togo samtidigt som utlandsskulden har blivit bättre. Under de senaste åren har Togos ekonomi växt. Under de senaste decennierna har jordbruksproduktiviteten ökat, eftersom bönderna har börjat använda gödsel. Sammantaget har Togos ekonomi under de senaste åren växt.