Tonga

Senast uppdaterat: 10.12.2021

Tonga är den enda monarkin i Stilla havet och har blivit kallad Friendly Island efter att James Cook blev vänligt mottagen på 1700-talet. Landet består av 172 öar.

Flagga

Innehåll

Nyckeltal och fakta

Huvudstad:	Nuku'alofa
Etniska grupper:	Tonganer 97 %, delvis tonganer 0,8 %, övriga 2,2 %, ospecificerat <0,1 % (2016)
Språk:	Tonganska och engelska 76,8 %, tonganska, engelska och andra språk 10,6 %, endast tonganska (officiellt) 8,7 %, endast engelska (officiellt) 0,7 %, övriga 1,7 %, inga 2,2 % (2016)
Religion:	Protestanter 64,1 % (inkluderar Free Wesleyan Church 35 %, Free Church of Tonga 11,9 %, Tonga Church 6,8 %, Assembly of God 2,3 %, Seventh Day Adventist 2,2 %, Tokaikolo Christian Church 1,6 %, övriga 4,3 %), Jesu kyrka Kristus 18,6 %, romersk-katolsk 14,2 %, övriga 2,4 %, ingen 0,5 %, ospecificerad 0,1 % (2016)
Befolkningsantal:	105,780 (Juli 2021)
Statsskick:	Monarki
Area:	748 kvadratkilometer
Valuta:	Pa'anga
Bruttonationalinkomst per invånare:	6 779 PPP$
Nationaldag:	4 juni

Geografi

Tonga består av 172 öar där några är höga vulkanöar och några är låga korallöar. 36 av öarna har permanenta invånare. Öarna har tropiskt maritimt klimat med en årlig medeltemperatur på 25 grader. Frodig tropisk regnskog täcker de områdena som ännu inte odlats. Det enda landdäggdjuret är råttan som fördes in med inkommande skepp och råttorna utgör ett stort hot mot fågelfaunan. Landet har många sjöfåglar, inklusive endemiska arter. Många fåglar häckar sina ägg med hjälp av den vulkaniska värmen på ön.

Miljöproblemen på Tonga är avskogning, både på grund av nybygge samt jordbruk. Ödeläggelse av korallrev är ett ökande problem. Havssköldpaddan är en hotad art på Tonga.

Historia

Det är osäkert när den första bosättningen av Tonga började, men en grupp polynesier bosatte sig på ön runt 1500-1000 år f.kr. Man vet lite om historien på Tonga innan européerna kom eftersom öborna inte skrev ned sin historia. År 1616 kom ett nederländskt skepp för att handla med ön och nästan 150 år senare kom James Cook. Cook kallade ön Friendly Islands eftersom han blev varmt välkomnad till ön. År 1845 blev öarna samlade till ett självständigt kungarike. Tonga blev år 1905 ett brittiskt protektorat och landet blev självständigt år 1970, men landet är fortfarande medlem i the Commonwealth.

Kung Tupou IV kom till tronen år 1965 och styrde enväldigt fram till sin död år 2006. Regeringen och de flesta i den lagstiftande församlingen utnämndes av kungen, traditionellt bestod urvalet av landets 33 adelsfamiljer. På 1990-talet växte det dock fram en demokratirörelse och det första politiska partiet grundades år 1994. Den första folkvalda ministern blev vald år 2005.

Ekologiskt fotavtryck

1,7

jordklot i Tonga

Om alla människor på jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invånare i Tonga skulle vi behöva 1,7 jordklot.

Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla länder

Samhälle och politik

När kung Tupuo IV dog år 2006 blev Tonga skakat av våldsamma upplopp, bland annat på grund av att parlamentet under ett år inte tagit ställning till förslagen om demokratiska reformer. Många byggnader plundrades och satt i brand. Minst åtta demonstranter dog. När den nya kungen George Tupou V kröntes avsade han sig rätten att utpeka statsministern, samtidigt gav kungen statsministern möjligheten att själv välja sina statsråd utan inblandning från kungen. Monarken ville även inte delta i de dagliga politiska processerna. År 2006 blev Fred Sevele landets första folkvalde och icke-adlige statsminister. År 2010 antogs en ny vallag som för första gången säkrade att majoriteten av parlamentarikerna är folkvalda.

Två av tre människor bor på huvudön Tongatapy och huvudstaden är landets enda större stad. Samhället är mycket präglat av kyrkliga seder och traditioner, exempelvis är det förbjudet att arbeta, utföra sport eller handla på söndagar.

Mänsklig utveckling

Saknar data

Varför saknas statistik?

Tonga är nummer av länder på Human Development Index över mänsklig utveckling.

Se HDI-statistik för alla länder

Ekonomi och handel

Sedan 1990-talet har Tonga brottats med hög inflation, hög arbetslöshet och varierande produktion i jordbruket. Regeringen försöker att etablera ett mer differentierat näringsliv och för att reducera energiimporten arbetas det bland annat med att utnyttja vågkraft och solenergi. Sedan år 1996 har de yttre öarna blivit försedda med solcellspaneler. Turistnäringen är också ett område som landet satsar på. Det finns förhoppningar att det finns betydande mängder av koppar, zink och guld på Tongas kontinentalsockel.

Närmare hälften av landets befolkning lever idag utanför pengaekonomin inom jordbruk, fiske och samlande på självförsörjningsnivå. Jordbruket dominerar också den offentliga ekonomin där jordbruket utgör runt en tredjedel av landets sysselsättning och bruttonationalprodukt (BNP). All jord ägs av kungen som har fördelat den bland rikets 33 adelsfamiljer för vidare arrendering.

Tonga har stora underskott i handelsbalansen med utlandet och landet mottager betydande ekonomisk hjälp från Nya Zeeland, Australien och EU. Pengaöverföringar från Tonganer utomlands är också en viktig intäktskälla.