Ungern

Senast uppdaterat: 13.12.2021

Ungern är en inlandsstat i Mellaneuropa. Landet är medlem i både EU och NATO.

Flagga

Innehåll

Nyckeltal och fakta

Huvudstad:	Budapest
Etniska grupper:	Ungerska 85,6 %, romer 3,2 %, tyska 1,9 %, övriga 2,6 %, ospecificerade 14,1 % (2011)
Språk:	Ungerska (officiellt) 99,6 %, engelska 16 %, tyska 11,2 %, ryska 1,6 %, rumänska 1,3 %, franska 1,2 %, övriga 4,2 %; notera - Ungerska är modersmålet för 98,9 % av de ungersktalande (2011)
Religion:	Romersk-katolska 37,2 %, kalvinister 11,6 %, lutheraner 2,2 %, grekisk-katolska 1,8 %, övriga 1,9 %, inga 18,2 %, inget svar 27,2 % (2011)
Befolkningsantal:	9,728,337 (Juli 2021)
Statsskick:	Republik
Area:	93 030 kvadratkilometer
Valuta:	Forint
Bruttonationalinkomst per invånare:	41 907 PPP$
Nationaldag:	20 augusti

Geografi

Floden Donau delar Ungern i två och utgör, tillsammans med Tisza, landets huvudfloder. Ungern har också flera stora insjöar, till exempel Balatonsjön som är Mellaneuropas största färskvattensjö. Majoriteten av landet har slättlandskap med höglandspartier i östra, centrala och norra Ungern. Ungern har tre huvudregioner: På Donaus östra sida ligger den stora slätten (Alföld), på västra sidan ligger den lilla slätten (Kis-Alföld) och i norr finns bergområden som sträcker sig till Karpaterna. Den stora slätten utgör över hälften av Ungerns areal. Landet, med sina stora slätter och låga åsar, har goda förutsättningar för jordbruk. Ungern har kontinentalt klimat med kalla vintrar och varma somrar. Särskilt på den stora slätten upplever man hårda väderförhållanden som heta somrar, kalla vintrar och liten nederbörd. Landets största miljöproblem är försurning. På 1980-talet började landsbygdsområden visa tecken på försurning på grund av användningen av kemiska ämnen i jordbruket och industriell försurning.

Historia

Det nuvarande Ungerns område har en lång historia och har varit bebott av flera olika folkgrupper och erövrades bland annat av Romarriket. Senare, på 400-talet, erövrades området av hunnerna och deras ledare Attila. Namnet Ungern härstammar från medeltiden då ungrare eller madjarer, som var halvnomader, kom från det nuvarande Ryssland. År 896, när madjarerna kom till området, anses av Ungrarna som erövringen av deras hemland. Det ungerska kungariket grundades först år 1001 då Ungerns första kung, Stefan den helige, blev krönt. Stefan införde kristendom i landet. Rikets storhetstid var på 1300- och 1400-talet. Som följd av de osmanska krigen delades Ungern i tre delar, något som varade fram till 1600-talet. Habsburgarna förenade området på slutet av 1600-talet. Ungrarna försökte att uppnå självständighet och gjorde uppror år 1848. År 1867 blev Österrike-Ungern dubbelmonarkin grundat. Mordet på tronföljaren till Österrike-Ungern år 1914 var starten på första världskriget som landet förlorade och ledde till att dubbelmonarkin upplöstes. Ungern deltog också i det andra världskriget på Tysklands sida och blev efter kriget ockuperat av Sovjetunionen som tillsatte en Moskvavänlig regim som styrde landet fram till Sovjetunionens sammanbrott år 1989. Ett folkuppror utbröt år 1956 som brutalt slogs ned av sovjetiska trupper.

Ekologiskt fotavtryck

2,3

jordklot i Ungern

Om alla människor på jorden skulle ha samma konsumtion som en genomsnittlig invånare i Ungern skulle vi behöva 2,3 jordklot.

Se statistik över ekologiskt fotavtryck för alla länder

Samhälle och politik

Ungern var det första landet i det socialistiska Östeuropa som gick över till demokrati . Övergången började som en följd av demonstrationer år 1988. Detta öppnade upp för ett pluralistiskt system med flera politiska partier, fria fackförbund och andar organisationer och i oktober 1989 blev kommunistpartiet upplöst. Järnridån försvann och östtyska medborgare fick resa genom Ungern till Österrike och Västtyskland, något som bidrog till den östtyska kommunistregimens sammanbrott. År 1990 hölls val i Ungern.

Ungern är en demokratisk republik med en president som statsöverhuvud. Presidenten väljs av parlamentet för fem år och har en huvudsakligen ceremoniell roll. Parlamentet består av 386 medlemmar som väljs vart fjärde år. Den reella utövande makten ligger hos statsministern och regeringen. De dominerande politiska partierna i ungersk politik är det socialdemokratiska partiet och det högerorienterade borgerliga alliansen.

Mänsklig utveckling

43 / 169

Human Develompent Index för Ungern

Ungern är nummer 43 av 169 länder på Human Development Index över mänsklig utveckling.

Se HDI-statistik för alla länder

Ekonomi och handel

Ungern gick under 1990-talet igenom en snabb övergång från planekonomi till marknadsekonomi. Reformer infördes, myndigheter privatiserade statliga företag och betalade av sin statsskuld. Reformerna skapa en stark ekonomisk tillväxt och en snabb förbättring av levnadsstandarden. Landet blev medlem i EU år 2004. Ungern har en lång tradition som ett jordbruksland, men har länge varit präglat av en övergång till industri och tjänstenäringar. År 2006 var 31,2 procent av den arbetsföra befolkningen sysselsatt inom industri och gruvdrift, 65,1 procent inom tjänstesektorn och 3,7 procent inom jordbruk. Landet har bland annat investerat i bilproduktion, förnybar energi, turism och informationsteknologi. Ungern blev hårt drabbat av den globala finanskrisen år 2008.