Bangladesh

Geografi

Bangladesh är ett bördigt land som huvudsakligen består av lågland och deltaområden runt floderna Brahmaputra och Ganges. 90 procent av landet ligger under 10 meter över havet. I den östra delen av landet är det en mer kuperad terräng med både höga berg och djupa dalar. Det tropiska monsunklimatet producerar stora mängder nederbörd på sommaren, medan vintrarna är något svalare på grund av den torra luften som blåser in från inlandet.

På grund av sin låga geografi är Bangladesh särskilt utsatt för översvämningar, vilket har orsakat stora problem för landet de senaste decennierna. Översvämningarna tros vara relaterade till avskogning i grannländerna Nepal och Bhutan. 1991 dödade en stor översvämning omkring 140 000 människor. Trots att landet har mycket vatten saknar mer än hälften av befolkningen tillgång till rent dricksvatten. Brunnar har borrats för att ge ett alternativ till det förorenade ytvattnet, men förekomsten av arsenikhaltiga bergarter i landet gör att även brunnsvatten ofta är hälsovådligt. På kusten i väster hittar vi ett av de sista djungelområdena i Sydasien, Sundarbans, som också är hem för den utrotningshotade bengaliska tigern. Detta område finns på UNESCO:s världsarvslista.

Historia

Bangladesh är en del av regionen Bengalen som inkluderar Bangladesh och den indiska delstaten Västbengalen, och har i över 3000 år styrts av buddhistiska, hinduiska, muslimska eller brittiska härskare. Kejsar Aurangzeb från Mughalriket tillät det brittiska Ostindiska kompaniet att etablera sig i Calcutta-regionen. Britterna fick mer och mer makt i området och tog kontroll över Bengalen 1757.

Efter ett indiskt uppror blev dagens Bangladesh, Pakistan och Indien en brittisk koloni 1858. Bengalen var den största provinsen i Brittiska Indien. När Brittiska Indien upplöstes 1947 delades området upp i två självständiga stater, Indien och Pakistan, där Bengalen delades mellan dessa två stater. Den östra delen av Bengalen, med en övervägande muslimsk befolkning, tillhörde Pakistan och gick under namnet Östpakistan.

På grund av stora kulturella, politiska och etniska skillnader mellan östra och västra Pakistan ökade missnöjet bland befolkningen i Östpakistan. I valet 1970 vann det politiska partiet Awami League, som ville ha självständighet, i Östpakistan. Pakistan motsatte sig detta och ett blodigt inbördeskrig bröt ut och nästan 10 miljoner människor flydde landet. Så småningom gick Indien in i konflikten och Östpakistan blev självständigt i december 1971 och tog namnet Bangladesh. Från 70-talet fram till 1990 var landet under militärstyre, och präglat av konflikter, militärkupper och mord på presidenter. Trots att demokratiska val infördes från 1990 präglas landet fortfarande av stor politisk oro. Islamistiska extremistgrupper har också vuxit sig större i landet de senaste åren.

Samhälle och politik

Bangladesh är en parlamentarisk demokrati. Parlamentet utser en ordförande vart femte år. Presidenten kan bara omväljas en gång och har huvudsakligen en ceremoniell roll. Presidentens viktigaste roll är att utse en premiärminister som tillsammans med sin självvalda regering har den formella makten i landet. Politiken domineras av ständiga konflikter mellan landets två största politiska partier, Awami League (AL) och Bangladesh Nationalist Party (BNP). Politiskt motiverade mord, hot och våld är vanligt. Ända sedan landet blev självständigt har militären haft stort inflytande över politiken.

Brist på säkerhet gör vardagen osäker för den fattiga bengaliska befolkningen. Polisen och rättsväsendet har litet förtroende bland befolkningen eftersom kränkningar av mänskliga rättigheter och korruption förekommer relativt ofta. Inskränkt yttrandefrihet gör att politiskt motstånd mot den styrande eliten kan vara farligt. Sedan 2017 har över 740 000 rohingyer från Myanmar flytt till Bangladesh efter att ha blivit förföljda av Myanmars militär.

Läs mer om Rohingya-konflikten

Ekonomi och handel

Bangladesh har upplevt en stark ekonomisk utveckling sedan 1990-talet. Trots det är landet fortfarande mycket fattigt och över en tredjedel av landets befolkning lever under fattigdomsgränsen. En stor del av befolkningen arbetar inom jordbruket, men jordbruksområdena ägs och kontrolleras till stor del av ett fåtal rika människor. De senaste decenniernas förödande översvämningar har gjort att många småbönder måste sälja sin mark för att överleva. Detta har lett till att den ojämna fördelningen av ägarandelar mellan bönderna och de stora markägarna har ökat.

Jute (en träfiber som används för textilproduktion) och te har traditionellt sett varit bland landets viktigaste exportvaror. Fallande efterfrågan och priser på världsmarknaden har dock lett till allt lägre inkomster från dessa branscher. De senaste åren har klädproduktion varit drivkraften bakom ekonomisk tillväxt. Det har också skapat betydligt fler jobb, men förutsättningarna är väldigt tuffa. Korruption, energibrist och dålig infrastruktur hämmar den ekonomiska utvecklingen och landet är fortfarande beroende av internationellt bistånd.