Demokratiska Republiken Kongo

Geografi

Landskapet i DR Kongo består till stor del av Riftdalen (även kallad Östafrikanska gravsänkesystemet). Riftdalen är en enorm geologisk formation som skapats av att jordplattorna glider isär sedan miljoner år tillbaka. Dalen sträcker sig från Syrien till Moçambique och utgör större delen av östra Kongo, där den ofta orsakar hög vulkanisk aktivitet och har skapat stora insjöar. Det är också Riftdalen som är huvudorsaken till landets stora mineralresurser som koppar, guld, silver och diamanter. Längs ekvatorn mitt i landet finns det djungel, i södra delarna av landet savanner, högplatåer längs Riftdalen och grässtäpper i norr. DR Kongo får återkommande åskväder och har världens näst största regnskog. Klimatet är varierat, tropiskt med långa regnperioder i södra och norra regionerna, medan de centrala områdena inte har några skiftningar i klimatet under årstiderna.

Den stora Kongofloden löper genom hela landet och är ursprunget till alla andra floder i landet. De största miljöproblemen landet har är knutna till förorenat dricksvatten och avskogning, som i sig beror på dålig infrastruktur och att landet är beroende av ved som bränsle. DR Kongo har ett rikt djurliv, men många av arterna är utrotningshotade och landet har stora problem med illegal tjuvjakt. Även den stora gruvindustrin orsakar stora miljöskador.

Historia

För mer än 2 000 år sedan började flera etniska grupper bosätta sig i DR Kongo och från 1300-talet uppstod flera statliga organisationer. År 1482 anlände portugiserna som de första européerna till området och började exploatera befolkningen och naturresurserna. År 1878 skickade kung Leopold II av Belgien amerikanen Stanley för att utforska Kongo ytterligare, etablera handelsstationer och träffa lokala hövdingar. Under 1800-talet tillfångatogs tusentals människor som slavar och de lokala kungadömena kollapsade i takt med att handeln med människor och mineraler växte.

År 1884 tog kung Leopold II över DR Kongo som sin personliga egendom och tillskansade sig enorma rikedomar genom brutal exploatering. Mellan fem och tio miljoner människor miste livet till följd av kung Leopolds extremt våldsamma styre under kolonialtiden. När grymheterna uppdagades tvingades kungen att lämna över kontrollen till det belgiska parlamentet. Detta skedde 1908 och landet fick namnet Belgiska Kongo. Belgiska Kongo blev självständigt 1960 till följd av ett folkligt uppror.

År 1965 tog general Joseph Mobuto makten, bytte namn till Mobuto Sese Seko och döpte om landet till Zaire. Han upprättade en repressiv diktatur och landet utvecklades till en kleptokrati där presidenten och hans närmaste berövade sig själva en stor del av landets rikedomar. År 1996 inleddes ett uppror mot Sese Seko, vilket slutade med att han avsattes i en statskupp 1997. Maktskiftet utlöste ett nytt och större krig där åtta afrikanska länder och över 25 väpnade grupper stred. Flera miljoner människor miste livet i kriget, som formellt avslutades 2003. Kriget hade då krävt närmare 3,5 miljoner människoliv. DR Kongo präglas fortfarande av lokala konflikter och inbördeskrig.

Läs mer om konflikten i DR Kongo här.

Samhälle och politik

DR Kongo är en republik som styrs av en president. Presidenten är statschef och väljs vart femte år. Premiärministern är regeringschef, och regeringen utnämns av presidenten efter rekommendation från majoriteten i nationalförsamlingen. Premiärministern och presidenten delar makten, och den lagstiftande makten ligger hos parlamentet. Det finns omkring 450 registrerade partier i landet, varav de flesta har en etnisk eller regional identitet. Ofta är partierna uppbyggda runt en stark ledare.

Läget i DR Kongo är mycket oroligt, mestadels i de östra delarna av landet. 2019 rapporterades det att omkring 130 lokala milisgrupper var i väpnad konflikt, vilket drabbar den civila befolkningen hårt,

2001 blev Joseph Kabila president. Efter inbördeskrigets slut 2003 fick DR Kongo en övergångsregering som hade makten fram till år 2006. Då fick landet en ny grundlag samt ett nytt parlamentariskt system. Den nya styrelseformen gav mycket makt till landets distrikt, som tidigare styrdes helt från huvudstaden. Joseph Kabila blev mer och mer auktoritär och satt som president fram till 2019 då oppositionsledaren Félix Tshisekedi istället valdes.

Behovet av rent dricksvatten till alla områden i landet och återuppbyggnaden av ett förstört vägnät är andra problem som är avgörande för utvecklingen. Andra politiska teman som att bekämpa korruption, bygga en välfungerande statsapparat och återskapande av internationella förbindelser är också av stor betydelse. Gruvdrift och korruption som rör den bidrar till stora problem och oroligheter i landet.

Ekonomi och handel

Trots enorma naturtillgångar är DR Kongo ett av de fattigaste länderna i världen, och har befunnit sig i en ekonomisk nedgångsperiod i flera årtionden. Många av problemen som anses orsakat detta beror på den belgiska kolonialadministrationens uppbyggnad av en ensidig ekonomisk struktur, med syftet att tömma landet på värdefulla resurser. En annan avgörande orsak är Mobuto Sese Sekos långvariga styre där stora rikedomar flyttades ut ur landet.

Tidigare president Kabila har liberaliserat ekonomin, men det är fortfarande stora problem med korruption, instabil centralstyrning och enorm inflation. Staten styr fortfarande den industri som är knuten till större exportvaror. Samtidigt har en omfattande skuggekonomi växt fram för att täcka behovet av tjänster och transporter. De viktigaste exportvarorna är diamanter, guld, koppar, kobolt, träprodukter, kaffe och råolja. Gruvindustrin står för 70 procent av exportintäkterna. Detta medförde att DR Kongo var ett av de afrikanska länderna som drabbades värst av finanskrisen år 2008. De senaste åren har Kina investerat mer och mer i landets infrastruktur och sjukhus, i utbyte mot fördelaktiga avtal om brytning av koppar och kobolt.

Gruvindustrin är också den största grunden till konflikt i DR Kongo. De östra delarna av Kongo, särskilt Kivu-provinsen, är hårt drabbad av konflikter. En stor del av naturtillgångarna utvinns av militära grupper som staten inte kontrollerar. Grupperna kontrollerar gruvorna, exporterar de dyrbara mineralerna och köper bland annat vapen för pengarna. Internationella företag utnyttjar situationen: Apple stämdes i slutet av 2024 för att ha använt sig av konfliktmineraler i sina produkter, vilket gör företaget medskyldigt till brott som begås i de konfliktdrabbade områdena.

Mer än hälften av DR Kongos befolkning lever under fattigdomsgränsen. De flesta lever av det de odlar för eget bruk. Dessa människor står därför utanför den formella ekonomin och landet har en stor svart ekonomi. I de konfliktdrabbade områdena har hundratusentals människor fördrivits från sina hem och är beroende av bistånd och humanitär hjälp för att överleva.