Niger

Geografi

Niger är ett platt land som nästan är tre gånger så stort som Sverige. Landskapet är enformigt och består främst av sanddyner och enorma stenområden. Över hälften av Nigers yta är en del av Sahara. Det är egentligen bara i de områden som ligger intill floden Niger, i väst, som det är möjligt att bruka jorden. Floden är Afrikas tredje längsta. Vattenbrist är ett stort problem och vattenmängden i floden Niger har minskat på grund av både befolkningsökning och klimatförändringar. Där Tchad, Niger, Nigeria och Kamerun gränsar till varandra ligger Tchadsjön vilken är en av Afrikas största insjöar. Tchadsjön förser mer än 20 miljoner människor i sjöns närområde med vatten. Men också Tchadsjön påverkas av att dels torka men också att det förbrukas mycket vatten vilket lett till att insjön har minskat. Niger har i övrigt ingen kustlinje eller tillgång till havet.

Niger har liten tillgång till energi, bara sju procent av befolkningen har tillgång till ström. Ved är den vanligaste energikällan, och förbränningen av ved leder till avskogning och jorderosion. Landet har gruvdrift som skapar miljöproblem i flera områden och vattendrag har förstörts av radioaktivitet till följd av gruvverksamheten.

Historia

Nigers befolkning är sedan länge indelat i två regioner som var och en har sin historia och sin kultur; tuareg-nomaderna i norr och jordbrukarna i söder. Gruppen songhaisarma håller till i väst, hausa i mitten av landet och kanuari i öst. Motsättningar och konflikter, om till exempel land, vatten och betesmark, har länge präglat förhållandet mellan de olika folkgrupperna i Niger, något som fortsätter.

Mot slutet av 1800-talet tog Frankrike delvis kontroll över Niger. Bara tuareg-nomaderna kunde hålla emot men till slut, vilket betydde slutet på tuareg-nomadernas och Nigers självständighet, blev Niger en fransk koloni 1918. Fransmännen var dock mer intresserade av att skydda andra mer värdefulla kolonier från britterna och använde Niger som en slags buffert.

Niger blev åter självständiga 1960 och Hamani Diori blev president. Diori och hans parti var vänlig inställda till att samarbeta med Frankrike. Flera kuppförsök förekom mot Diori och hans makt av ett militärråd lett av löjtnant Kountché. Kountché lyckades 1974 och förbjöd då politiska partier. Han satt kvar vid makten fram till sin död 1987. Under hela 1990-talet blev Niger utsatt för en våg av politiskt kaos, regeringarna under den här perioden hade varierat stöd från befolkningen. Val hålls men det var svårt att uppnå politisk majoritet och regeringen och presidenter avsattes återkommande av militärkupper. 1990-talet präglades också av att tuareg-nomaderna önskade ett eget landområde på en yta som inkluderade både maliskt och nigerskt territorium. Myndigheterna måste återkommande kämpa med oroligheter i norr. 1999 valdes en pensionerad officierare Mamadou Tandja. Han blev åter vald i det fria val som hölls 2004 men blev avsatt i kuppen 2010 efter att han försökt att förlänga sin egen maktperiod genom att ändra grundlagen.

Samhälle och politik

Niger är en republik som på papper är demokratisk. Men oenigheter om betesmark, vattenresurser och matkriser bidrar till att konflikter mellan de olika folkgrupperna fortsätter att blossa upp. Tandja kritiseras hårt 2005-2006 när han förnekade att befolkningen i landet befann sig i svält och vägrade tillåta internationell press att rapportera om situationen.

Niger har en ung befolkning, nästan hälften är under 15 år. Genomsnittsåldern i Niger är 44 år. Kvinnor blir systematiskt diskriminerade och ungefär 1 av 5 kvinnor genomgår könsstympning. Enligt Unesco:s beräkningar är 8 av 10 vuxna i Niger analfabeter.

I Nigers grundlag står det att politik och religion ska vara två skilda områden, men år 2000 krävde delar av befolkningen att samhälle ska införa Sharia, islamsk lag. Det ledde till politiska motsättningar i landet. 90 procent av befolkningen tillhör sunni-islam.

Den 18 februari 2010 genomförs en militärkupp i Niger efter en längre period med politisk kris. Militärrådet håller sitt löfte om nyval av president 2011. Bland de som ställer upp i valet finns tidigare statsministern Seyni Oumarou, Hama Amadou samt oppositionsledare Mahamadou Issoufou, sistnämnda förlorade valet mot Tandja 2004. Issoufou vinner valet med 58 % av rösterna. 2012 står Niger åter inför en svältkatastrof, en tredjedel av befolkningen riskerar att stå utan mat. Regeringen ber den här gången omvärlden om hjälp.

Utöver att försäkra befolkningen om matsäkerhet är det en utmaning för regeringen att bevara freden med tuareg-nomaderna i norr samt att hantera hoten från al-Qaidas lokala grupp Aqim. Många av upproren som pågår i norr har stor tillgång till vapen. Säkerheten vid gränsövergångarna är dålig och Niger upplever att medlemmar i terrorgrupper från Mali och Nigeria kan förflytta sig fritt mellan länderna. 2013 tog Niger emot 40 000 flyktingar från Nigeria som blev utdrivna av islamistgruppen Boko Haram.

Vidare kritiseras Issoufou starkt för korruption och mediecensur. Presidentval kommer att hållas 2016. Den starkaste kandidaten, Amaodu, blev 2014 misstänkt för att vara en del av smugglingen av nigerianska spädbarn till Niger och Benin.

Alla nigerianska regeringar som får makten står inför stora utmaningar. Statens makt är begränsad till städerna och stora områden är laglösa. Kriminella gäng, narkotikasmugglare och islamistiska extremister rör sig fritt över landets gränser. Problemen förvärras av statens brist på resurser och den utbredda korruptionen.

Ekonomi och handel

Nigers ekonomi baseras på tre saker: lantbruk, boskap och uran-utvinning. Befolkningen livnär sig främst på jordbruk. Torka, ökenspridning och en hög befolkningstillväxt har lett till att ekonomisk utveckling är en svår process. Svältkatastrofer är ett återkommande problem. När det förekommer torka, gräshoppssvärmar eller missväxt påverkas den redan sköra balansen kraftigt.

Nästan hälften av statens budget kommer från bistånd. Niger besitter en väsentlig mängd guld och olja. 2009 ingick landet i avtal med Kina som handlade om oljeutvinning och försäljning av olja. Förväntningarna på att landets intäkter skulle öka var höga men så har det inte blivit. Niger har en dåligt utbyggt infrastruktur, det vill säga vägar, elektricitet, flygplatser, ledningar, vilket försvårar förmågan att utnyttja sina naturresurser. Landet har en stor svart sektor som omfattar 70 procent av all ekonomisk verksamhet. Framförallt handlar det om olaglig och oregistrerad handel med grannländerna, särskilt med Nigeria. Det viktiga förhållandet till Nigeria gör att ekonomin i Niger är väldigt avhängande på hur situationen i grannlandet ser ut.

Niger har vanligtvis underskott när det gäller olika budgetar samt när det kommer till handelsbalans. Landet är starkt beroende av bistånd och internationella lån. Den huvudsakliga handeln är med Frankrike, följt av EU, Världsbanken och Afrikanska utvecklingsbanken. Den ekonomiska utvecklingen hämmas av politiska konflikter, landets isolerade ställning, höga transportkostnader, ofruktbar mark och brist på kvalificerad arbetskraft.