Ryssland

Geografi

Ryssland är världens största land och sträcker sig över elva tidszoner. Landet domineras av stora slätter i de södra delarna, tät barrskog längre norrut och tundra längs den arktiska kusten. Flera bergskedjor skapar naturliga gränser mot sydöstra Europa och Centralasien. I mitten av landet sträcker sig Uralbergen från norr till söder som en naturlig gräns mellan Europa och Asien. Landets nordligaste asiatiska del utgörs av den lågt liggande västsibiriska slätten och den centralsibiriska platån.

Med undantag för de arktiska kustområdena och de södra slätterna har större delen av Ryssland ett typiskt inlandsklimat med relativt lite nederbörd, långa, kalla vintrar och korta, varma somrar. Miljöproblemen är stora efter sovjettidens industrialisering och mer än 75 procent av landets sötvatten är odrickbart. Omfattande utsläpp från 1950- och 60-talet av tung industri och radioaktiv förorening har gjort stora områden obeboeliga och flera skogsområden hotas av erosion och okontrollerad avverkning.

Historia

Nomadiska stammar dominerade dagens Ryssland fram till 1000-talet f.Kr. då städer växte fram i Centralasien och vid Svarta havet. Kievriket grundades i dagens Ukraina ca 800 e.Kr. och blev snabbt ett rikt handelscentrum med kontroll över stora delar av västra Ryssland. Efter att mongolerna invaderat Kiev på 1200-talet växte Moskva fram som ett betydande furstendöme.

De följande 500 åren växte imperiet explosionsartat och blev år 1721 omdöpt till Det ryska imperiet av Peter den store. Vid denna punkt var Ryssland en europeisk stormakt, men det enväldiga styret ledde till fattigdom och underutveckling i större delen av landet. Revolutionsförsök stoppades 1820 och 1905, men lyckades 1917 då tsar Nikolaj Romanov avgick. En av de centrala aktörerna i revolutionen var Vladimir Lenin. Det var även Lenins bolsjeviker som avrättade tsarfamiljen året efter Romanov avgått.

Efter flera års maktkamp blev Ryssland en del av det kommunistiska Sovjetunionen som bildades 1922. Unionen blev starkt präglat av Josef Stalins diktatoriska styre (1924-1953) och led av enorma förluster under andra världskriget. Sovjetunionen upplöstes 1991 efter flera år av intern instabilitet. Ryssland har sedan dess genomgått omfattande reformer och har blivit Sovjetunionens politiska, ekonomiska och militära arvtagare.

Samhälle och politik

Ryssland är en federal republik där presidenten väljs sex år i taget, och utnämner premiärministern samt regeringen. Presidentens beslut kan omprövas av duman som är den största av parlamentets två kamrar. Presidenten är militärens överbefälhavare och utser ett antal högt uppsatta tjänstemän. De olika regionerna har ett visst mått av inre självstyre, men under de senaste åren har landet blivit allt mer centralstyrt. Under hela 1990-talet genomgick de flesta delar av samhället djupgående reformer men stora utmaningar kvarstår.

Ryssland har ärvt många av Sovjetunionens problem i form av stora sociala och ekonomiska skillnader mellan landets olika regioner, utbredd korruption, etniska motsättningar och en komplicerad byråkrati.

Vladmir Putin har dominerat landets politik sedan han blev president år 2000. Efter ett uppehåll som president mellan 2008-2012 är Putin nu tillbaka på presidentposten. De senaste åren har demokratiseringsprocessen som startade efter Sovjetunionens fall avstannat. Press- och yttrandefriheten är begränsad och valen i landet kritiseras av internationella observatörer. Senaste valet i Ryssland hölls 2018, det innebär att nästa val är år 2024. 

Landet är däremot en viktig aktör inom internationell politik och är en av de fem permanenta medlemmarna i FN: s säkerhetsråd. Under de senaste åren har landet varit djupt involverad i konflikten i Ukraina, och har blivit kritiserat av omvärlden för annekteringen av Krimhalvön.

Utrikespolitik

Ryssland är en stormakt och vill ha mer inflytande internationellt än de har idag. Landet har stora tillgångar av olja och gas, något som har gett landet förnyat självförtroende. I vissa fall har Ryssland använt sina enorma gasreserver som en form av utpressning gentemot andra länder i olika internationella frågor. Ryssland vill behålla sitt inflytande bland de gamla sovjetrepublikerna. Därför vill landet inte att någon av de gamla sovjetrepublikerna ska ansluta sig till Nato eller EU.

Ryssland är generellt mer skeptiskt till att FN ska ingripa mot enskilda länder och konflikter än vad många västerländska länder är. Detta kan förklaras av det faktum att de vill undvika uppmärksamhet riktat till sin egen inblandning i konflikter, exempelvis de som rör Tjetjenien, Krimhalvön, och den allmänna bristen på demokrati, yttrandefrihet och rättssäkerhet som finns i landet.

Förhållandet till andra länder i säkerhetsrådet

Efter att länderna varit oense i årtionden kom Ryssland och Kina år 2004 överens om vem som skulle äga öarna i gränsområdet mellan de två länderna. Efter överenskommelsen har förhållandet mellan de två länderna blivit märkbart bättre. Kina är också en av Rysslands viktigaste handelspartners, Ryssland vill därför ha ett gott samarbete med Kina. Ryssland och Kina har båda motvilliga inställningar till att FN ska kunna ingripa mot enskilda länder. Tillsammans utgör de en stark motvikt till USA och de europeiska länderna i säkerhetsrådet.

Förhållandet till USA har gått upp och ner genom historien. Från 2008-2012 var den nuvarande premiärministern Dimitri Medvedev president och förhållandet mellan länderna blev bättre än det hade varit under president Vladimir Putin. När Putin återigen blev president år 2012 blev förhållandet länderna emellan återigen ansträngt. Relationen har också försämrats i samband med utvecklingen i Ukraina och på Krim-halvön. Anklagelser om att Ryssland ska ha lagt sig i det amerikanska valet 2016 bidrar även det till ytterligare skada i ländernas relation.

Förhållandet mellan Ryssland och Storbritannien är också dåligt efter en serie episoder av spionage från båda hållen. Detta har försämrats efter att en före detta rysk spion och hans dotter blivit förgiftade i Storbritannien under 2018. Något som Storbritannien anklagat Ryssland för. Ryssland har i sin tur tillbakavisat anklagelserna. Ryssland och Frankrike är i grunden långt ifrån varandra med tanke på de mänskliga rättigheterna och i vilken utsträckning FN bör spela en aktiv roll i världen men har ett bra förhållande länderna emellan. Frankrike säljer till exempel en del avancerad militärutrustning till Ryssland, något som USA och andra västländer inte är särskilt glada över.

Ukraina har historiskt nära band med Ryssland och många ryska medborgare. Efter Ryssland annekterade Krimhalvön, och stödde ett väpnat uppror i östra Ukraina 2014, har förhållandet mellan länderna blivit mycket spänt. Japan och Ryssland har officiellt inte slutit fred efter andra världskriget. Länderna har emellertid haft diplomatiska förbindelser sedan 1956. Det största hindret för ett fredsavtal är konflikten som rör de fyra öar som sovjetiska trupper tog kontroll över när kriget gick mot sitt slut. Ryssland har uttryckt sin vilja att släppa två av dem, medan Japan kräver att ha kontroll över samtliga.

Kärnvapen

Ryssland är idag världens största kärnvapenstat, och man uppskattar att landet har ca. 6200 kärnvapenspets i sin arsenal. Ryssland har alltså fler kärnstridsspetsar än USA, även om det bara handlar om några hundra vapen.

Fram till nyligen samarbetade USA och Ryssland om nedrustning av sina kärnvapenarsenaler och hade ingått flera avtal för att minska det militära hot som de utgjorde mot varandra. Men förtroendet och samarbetsklimatet mellan de två länderna har drabbats av ett stort bakslag de senaste åren, och när Donald Trump kom till makten drog han ut USA från flera sådana avtal.

Ryssland är medlem i icke-spridningsfördraget och krävs faktiskt för att bli av med alla sina kärnvapen. De minskade stadigt antalet vapen under 80- och 90-talen, men sedan 2010 har det stannat nästan helt. Ryssland är inte medlem i fördraget om icke-spridning av kärnvapen och planerar inte att bli det. De tror att deras kärnvapen är en säkerhetsgaranti som de inte kan ge upp, och att ett globalt förbud bara är en symbolisk politik så länge det är omöjligt att garantera att länder inte har hemliga kärnvapen.

När kärnkraftsavtalet undertecknades 2015 var Ryssland mycket positivt. Som en nära partner till Iran vill Ryssland att landet släpper de sanktioner som det utsätts för och därmed blomstra både politiskt och ekonomiskt. När Trump drog sig tillbaka från avtalet 2018 blev Ryssland djupt besviken och kritiserade USA hårt för dess ansvarslöshet och oförutsägbarhet. Ryssland trodde då och än i dag att avtalet måste bevaras och fortsättas, och att det är USA: s ansvar att återvända ovillkorligt för att avtalet ska sparas.

Sedan 1995 har försök gjorts att upprätta en kärnvapenfri zon i Mellanöstern, med Ryssland bland de ursprungliga länderna som föreslår detta. Ryssland anser nu att det inte är nödvändigt för alla länder i regionen att komma överens innan zonen etableras. Att behöva vänta på Israels krav på bättre förbindelser för att en sådan zon ska upprättas beskrivs av Ryssland som "oproduktivt" och "konstigt". När den första konferensen för en sådan zon hölls 2019, Ryssland, men inte USA och Israel. Konferensen antog en politisk förklaring och beslutade att fortsätta och träffas årligen.

Ekonomi och handel

Ryssland är en av världens största ekonomier. Landet har stora utmaningar från Sovjettiden, särskilt med hög arbetslöshet och en föråldrad industri. Ryssland har enorma naturtillgångar och besitter bland annat världens största gasreserver samt världens största sammanhängande skogsområden. Landet är världsledande inom oljeproduktion, har rika mineraltillgångar och ett omfattande jordbruk. Beroendet av ett litet urval exportvaror gör landet mycket sårbart för förändringar i världsekonomin. Den ryska ekonomin har genomgått stora förändringar under 1990-talet efter övergången från planekonomi till marknadsekonomi. Omfattande reformer kunde dock inte förhindra att tusentals företag starkt gick tillbaka och fattigdomen ökade dramatiskt i mitten av 1990-talet. Tack vara solida valutareserver tog sig Ryssland igenom den första delen av finanskrisen 2008 på egen hand, dock föll den ryska rubeln i värde på grund av kriget i Georgien och de snabbt sjunkande oljepriserna.

2014 infördes ekonomiska sanktioner mot landet som en följd av konflikten i Ukraina samtidigt som oljepriserna sjönk kraftigt. Detta har haft stor påverkan på Ryssland som fortfarande inte har återhämtat sig.