Introduktion
Statskupp, förtryck och krig har präglat den Centralafrikanska republikens (CAR) historia. Idag kännetecknas CAR av porösa landgränser och en svag statsapparat som kämpar för att behålla kontrollen i stora delar av landet. Situationen har varit särskilt allvarlig efter en statskupp år 2013 som ledde till ett brutalt inbördeskrig där muslimer och kristna organiserade sig i sina respektive milisgrupper. FN har varit aktiva i landet med fredsbevarande styrkor sedan 2014.
Bakgrund
Den centralafrikanska republiken (CAR) har varit ett extremt instabilt land sedan det frigjordes från Frankrikes kolonistyre år 1960. Frankrike hade då kontrollerat CAR i över 70 år. Det var en tid präglad av förtryck och utnyttjande av befolkningen.
Efter den brutala Bokassa-regimen under perioden 1965-1979, ledd av Jean-Bédal Bokassa, upplevde landet en tid med en rad statskupper och oroligheter. Kupperna var framdrivna av militära ledare som alla hade fått sina militära utbildningar under den franska koloniregimen.
Under 2003 tog gerillaledaren och tidigare försvarschefen François Bozizé makten i CAR. År 2005 och 2011 arrangerades presidentval där Bozizé utropades som vinnare.
Den utlösande orsaken till konflikten
Efter valet 2011 växte det fram ett starkt missnöje mot Bozizé-regimen. Han beskylldes för att favorisera sin egna etniska grupp (gbaya-folket), och för att inte uppfylla förpliktelserna i ett fredsavtal som han hade ingått i med rebeller år 2007.
Missnöjet ledde till bildandet av en koalition av rebellgrupper i november 2012, kalt Séléka. De tog snabbt kontroll över områden i norra och centrala CAR. Séléka tog därefter kontroll över huvudstaden Bangui mars 2013 och genomförde en statskupp. President Bozizé flydde från landet och Sélékas ledare, Michel Djotodia, utropade sig själv till president. Maktövertagandet utlöste inbördeskrig i landet.
Inbördeskrig
Séléka var en allians av rebellgrupper med tyngdpunkt från områden i öst av Den centralafrikanska republiken (CAR). Dessa områden hade stor grad av självstyre under det franska kolonistyret och har diskriminerats av centralmakten i CAR sedan landet fick självständighet.
Eftersom soldaterna i Séléka framförallt var muslimer, i ett land där omkring 80 procent av befolkningen är kristna, blev konflikten i ökande grad präglad av religiös identitet. Seléka-koalitionens maktövertagande år 2013 ledde till att en del kristna i CAR bildade en egen koalition av milisgrupper. Denna koalition fick namnet Anti-balaka.
Balaka betyder machete, som är en halvmeter lång kniv, vanligtvis använd i jordbruk som också användes i brutala mord genomförda av grupper som hävdade att de tillhörde Séléka. Upprättandet av Anti-balaka-koalitionen var alltså en motreaktion på Sélékas våld och statskupp.
Internationellt har inbördeskriget i hög grad beskrivits som en religiös konflikt, till många centralafrikaners frustration. Viktiga underliggande orsaker som dålig styrning, fattigdom och ojämlikhet blir lätt förbisedda. Religion fortsätter vara en viktig faktor även idag, men måste ses i ett större perspektiv för den som önskar att förstå konflikten i CAR.
Kriget fortsätter efter Séléka upplöses
Efter att Séléka-koalitionen upplöstes i september 2013 avgick Djotodia som president i januari 2014, delvis på grund av press från Frankrike och ledare i grannländerna. Tidigare Séléka-soldater bildade nya milisgrupper som fortfarande skapar instabilitet i landet.
I februari 2014 var det runt 900 000 människor på flykt inne i CAR och omkring hälften av landets 4,6 miljoner invånare befann sig i akut krissituation och behövde humanitär hjälp. Faustin-Archange Touadéra valdes till president år 2016 och tog över makten efter övergångsregeringen. Det fredliga och demokratiska maktskiftet till trots har regeringen inte lyckats bekämpa milisgrupperna. CAR har stora problem med infrastruktur och ekonomi och får relativt lite uppmärksamhet internationellt.
Parterna i konflikten
- Myndigheterna - Faustin-Archange Touadéra har varit president i Den centralafrikanska republiken (CAR) sedan mars 2016.
- Séléka - En koalition av rebellgrupper där en majoritet är muslimer.
- Anti-balaka - En koalition av milisgrupper bestående av kristna som är emot Séléka.
- Ex-Séléka-miliser - Milisgrupper som bildats av tidigare Séleka-soldater.
- Frankrike - Tidigare kolonimakt i CAR. Har varit tungt involverat i konflikten med stora militära bidrag.
- Tchad - Grannlandet i norr har strategiska intressen i CAR och beskylls för att ha varit beblandat med Séléka-styrkorna under statskuppen år 2013.
- Libyen - Efter Gaddafi-regimen störtades år 2011 och stödet därifrån försvann har maktbalansen i CAR ändrat sig och gjort landet mer sårbart för inblandning från Tchad.
- MINUSCA - FN:s fredsbevarande styrka, stöttar myndigheterna i arbetet att skapa fred och stabilitet i CAR.
Underliggande orsaker till konflikten
De underliggande orsakerna till konflikten i Den centralafrikanska republiken (CAR) är bland annat ett svårt arv efter franskt kolonialstyre, maktpolitik från Tchad, en svag centralmakt i CAR samt ekonomisk och social instabilitet.
På ytan representerade övertagandet av makten av den muslimska Séléka-koalitionen år 2013 en plötslig och grundläggande ändring i det politiska landskapet i CAR. Det var första gången en muslimsk rörelse från de norra och östliga delarna av landet kom till makten sedan landet blev självständigt. Detta gjorde att religion och etnicitet som kollektiv identitet fick större betydelse för säkerhetskänslan. Fruktan för "de andra" ökade.
De efterföljande våldsamma sammandrabbningarna mellan Séléka och Anti-balaka skapade misstro och fientlighet mellan den kristna och muslimska civilbefolkningen. Morden och förföljelsen av den muslimska minoriteten har rapporterats som extremt brutal.
Drivkrafter i konflikten
Anti-balaka och Ex-Séléka-miliserna har i ökande grad även blivit kriminella grupper. Trots det är kopplingen mellan miliserna och samhället starka, där Ex-Séléka av många anses beskyddare av muslimer, medan Anti-balaka ses som beskyddare av kristna. Milisgrupperna undergräver förutom statens auktoritet även säkerheten och tilliten i samhället.
Tillsammans kontrollerar de olika milisgrupperna så mycket som omkring 80 procent av landets territorium och de har drivit stora delar av befolkningen från sina hem. Samtidigt har avsaknaden av en enhetlig organisation och ledning försvårat fredsförhandlingar.
75 procent av befolkningen i CAR är under 35 år. Arbetslösheten är hög, särskilt bland de unga, något som tyvärr ökar sannolikheten för rekrytering till väpnade rebellgrupper.
Krigsföringen, i form av våld och övergrepp mot civilbefolkningen, har fungerat som en egen drivkraft i konflikten. Våld har fött mer våld och misstro. Statsapparaten i CAR har samtidigt varit för svag för att sätta ordentligt stopp för milisgrupperna.
Andra länders inblandning i konflikten
Många länder har intressen i Den centralafrikanska republiken (CAR). Speciellt den gamla kolonimakten Frankrike och grannlandet Tchad har spelat aktiva roller i konflikten. Franska kommandostyrkor har ofta varit involverade såväl i tillträde av nya presidenter som när presidenter avsatts. Frankrike ingrep även militärt i kölvattnet av statskuppen år2013.
Grannländerna Tchad och Republiken Kongo (Kongo-Brazzaville) var involverade både när Djotodia tog makten i CAR år 2013 och när han blev avsatt som president år 2014.
Även länder som Sydafrika, Ryssland, Sudan, Uganda och Kina har intressen i CAR. Det gäller även privata aktörer, som exempelvis olje- och gasföretag. CAR gränsar också till konfliktfyllda länder som Sudan, Sydsudan och DR Kongo (Kongo-Kihshasa), något som bidrar till att CAR förblir ett otroligt konfliktfyllt land.
Å ena sidan har CAR porösa landgränser och en svag statsapparat, något som gjort att andra länder kunnat involvera sig i konflikten och å andra sidan har även andra länders involvering varit en bidragande faktor till de instabila landsgränserna och en statsapparat med liten förmåga att kontrollera förhållandena utanför huvudstaden.
Den humanitära situationen
Enligt statistik från FN:s flyktingkommission (UNHCR) befann sig omkring 1,2 miljoner människor på flykt från eller inom landet som ett resultat av kriget. Var fjärde person i Den centralafrikanska republiken (CAR) är antingen på flykt i landet eller har flytt till något av grannländerna. År 2017 ökade antalet internflyktar med 70 procent.
FN:s kontor för koordinering av humanitära insatser (OCHA) uttryckte under 2018 att 2,5 miljoner människor i CAR är i behov av nödhjälp. FN:s barnfond (UNICEF) menar att 1,3 miljoner av dessa människor är barn. CAR räknas samtidigt som ett av de farligaste länderna i världen för de som arbetar med humanitära insatser.
FN:s roll i konflikten
FN:s fredsbevarande styrka MINUSCA, som har varit i Den centralafrikanska republiken (CAR) sedan april 2014, utgörs av 14 000 personer.
MINUSCAs prioritet är att beskydda civila. FN-styrkan ska även stötta upp i det humanitära arbetet, beskydda mänskliga rättigheter, bistå med avväpning av miliser och få dessa integrerade i samhället igen.
Tidigare FN-operationer i CAR
FN:s första fredsbevarande styrka i Den centralafrikanska republiken (CAR) var på plats redan i april 1998. Den kallades MINURCA och hade i uppdrag att stabilisera situationen i huvudstaden Bangui med omnejd. Styrkan drogs ur landet i februari år 2000 då situationen i landet ansågs mer stabil.
Eftersom konflikten i området blossade upp igen sattes det in en ny fredsbevarande styrka (MINURCAT) i gränsområdena mellan Tchad och CAR år 2007. Operationen var en del av en långsiktig strategi för att stabilisera förhållandena i Darfur och andra områden som påverkades av konflikten där. Styrkan lämnade landet igen i december 2010.
År 2000 upprättade FN ett kompetenscenter i CAR som kallades BINUCA med uppdrag att hjälpa landet med råd och fredsbyggande arbete.
Sommaren 2013 upprättade den afrikanska unionen (AU) en styrka, kallad MISCA, för att hålla nere oroligheterna men situationen förvärrades kraftigt under hösten. I december utökades AU-styrkan till 6000 soldater på grund av stridigheterna mellan Séléka och Anti-balaka. Samtidigt upprättade Frankrike en styrka på 1600 soldater som tillsammans med AU-styrkan fick mandat från FN:s säkerhetsråd att återskapa lag och ordning i landet.
Den nuvarande fredsbevarande FN-styrkan, MINUSCA, tog över ansvaret efter både BINUCA och MISCA i april 2014. MINUSCA har även samarbetat med och delvis tagit över rollen från de franska styrkorna i CAR.
FN-styrkorna beskylldes för övergrepp
År 2015 beskylldes FN-soldater för sexuella övergrepp mot barn i CAR. Den svenske Anders Kompass, som då arbetade för FN, var den som slog larm om de sexuella övergreppen. Franska FN-soldater utreddes i Frankrike för dessa anklagelser. Amnesty International anklagade senare den fredsbevarande styrkan i CAR för flera fall av dråp och våldtäkt. Anklagelserna ledde till att ledaren för FN-styrkan i CAR, Babacar Gaye, avgick. I februari 2016 kom nya anklagelser om sexuella övergrepp mot medlemmar av de fredsbevarande FN-styrkorna.
Relaterade länder och konflikter
Läs våra landsprofiler för länder som är inblandade i konflikten:
Läs våra konfliktprofiler relaterade till konflikten: